Födelsedag - inte nu igen väl?!
Jaha....... Nu stundar den där dagen igen - den som tvingar mig att inse att ännu ett år av mitt liv har gått. :-)
Födelsedag (som min bästa vän så vänligt påminde mig om i en av sina kommentarer - tack "Pilla", det är snart Din tur!)... Sanningen är lika självklar som plågsam - jag är inte tjugo längre! :-)
Men, so what?! Jag har hunnit med en hel del och även om vissa val varit mera tveksamma, så är jag glad och stolt över mina erfarenheter och jag har lärt mig mycket under resan!
Och det är ju faktiskt inte så att jag är lastgammal heller! Jag har fortfarande drömmar att uppfylla och mål att uppnå - och det tänker jag göra också, det är ett löfte jag gett mig själv :-) .
Även om jag inte är 20 på papperet längre, så innebär ju inte det att jag inte är ung i sinnet! Visst - jag har lite fler "smilgropar" (eller vad det nu kan vara för något - har ju egentligen aldrig haft några smilgropar.. ) än förr.. :-)
Frissan säger att mitt hår börjat skifta färg på sina ställen - vaddå, håller jag på att bli brunett, eller?! (Jag är och har alltid varit blond...)
Och så har vi ju det här med kroppen.... Jag har väl förvisso inte ökat i vikt genom åren precis, men däremot har de där kilona förflyttat sig runt kroppen på något märkligt sätt..! Tror att det kanske finns någon som känner igen sig och förstår vad jag menar?! Ni vet, till exempel de en gång ganska yppiga och fasta tuttarna, har numera halkat ner i typ midjehöjd och påminner numera mest om ett par skinnpåsar...
Och "midjan" har dessutom fått någon typ av babyhull - ja, över huvud taget så kan man väl krasst konstatera att man helt enkelt inte är lika "fast i hullet" längre :-) !
Inte så konstigt kanske, med tanke på att jag numera är smidig som en frys och den enda träningen man numera utför är typ den man får när man dansar runt med dammsugaren eller jagar efter barnen (inte att förakta i och för sig - mina barn är extremt aktiva!)...
Ja, visst har man ändrats en del rent fysiskt - men insidan är densamma som vid tjugo. Och ärligt talat, vid den "aktningsvärda" åldern av 37 år (dock inte förrän imorgon, märk väl..!), så är det kanske dags att börja tycka om sig själv och acceptera sig själv för den man är...? Hahaha - lär man sig någonsin det :-) och finns det i så fall någon som har något bra tips, så hör för all del av er! :-)
Eftersom jag inte ska fira "min dag" precis, så har jag för säkerhets skull själv köpt en present till mig - vet ju av erfarenhet hur glömsk mannen är... :-) Så jag köpte mig en jättefin (läs "dyr"!) tavla.
Och som om inte det vore nog, så har jag dessutom lyxat till det rejält denna veckan (som för en gångs skull inte är fulltecknad av läkarbesök. Bara lillstintan som ska till ortopeden på fredag - om strejken är över vill säga!).. :-)
Igår, måndag, var jag hos frissan och för att säkert få sitta och slappa och njuta så länge som möjligt så bokade jag tid för slingor och inpackning utöver klippning :-).
Och imorgon, onsdag - "D-day"... - ska jag på en mycket välbehövlig och efterlängtad ansiktsbehandling (tur man hunnit få lite färg i fejset, som döljer de värsta blemmorna och annat "lull-lull" som bosatt sig i nian under höst- och vintermånaderna...) Mmmmmmm - äntligen lite lyx! :-)
Men missförstå mig inte - jag kan ju inte lägga så mycket på mig själv utan att få dåligt samvete såklart :-) !
Så barnen ska få nya cyklar och eventuellt även en studsmatta under veckan och dessutom ska vi åka på tivoli med dom. Och mannen - tja, han får ju åka med mig till Turkiet i juni, så han skulle bara våga klaga :-) !
Nu ska jag ut i det UNDERBARA vädret och mysa en stund, vi hörs igen imorgon - få se om jag känner mig mycket äldre då.. :-) !
Kram,
Anna
PS. Stort tack till Er som är inne och läser och iblan även kommenterar hos mig, det är jätteroligt! Och särskilt tack till Dig Marre - blev jätteglad över Dina rader och komplimang :-)! Tusen tack, det värmde! DS.
DU är viktigast i Ditt liv.
Om Du vill ge Dina barn en bra start i livet, måste Du börja med att ta hand om och tycka om Dig själv.
Födelsedag (som min bästa vän så vänligt påminde mig om i en av sina kommentarer - tack "Pilla", det är snart Din tur!)... Sanningen är lika självklar som plågsam - jag är inte tjugo längre! :-)
Men, so what?! Jag har hunnit med en hel del och även om vissa val varit mera tveksamma, så är jag glad och stolt över mina erfarenheter och jag har lärt mig mycket under resan!
Och det är ju faktiskt inte så att jag är lastgammal heller! Jag har fortfarande drömmar att uppfylla och mål att uppnå - och det tänker jag göra också, det är ett löfte jag gett mig själv :-) .
Även om jag inte är 20 på papperet längre, så innebär ju inte det att jag inte är ung i sinnet! Visst - jag har lite fler "smilgropar" (eller vad det nu kan vara för något - har ju egentligen aldrig haft några smilgropar.. ) än förr.. :-)
Frissan säger att mitt hår börjat skifta färg på sina ställen - vaddå, håller jag på att bli brunett, eller?! (Jag är och har alltid varit blond...)
Och så har vi ju det här med kroppen.... Jag har väl förvisso inte ökat i vikt genom åren precis, men däremot har de där kilona förflyttat sig runt kroppen på något märkligt sätt..! Tror att det kanske finns någon som känner igen sig och förstår vad jag menar?! Ni vet, till exempel de en gång ganska yppiga och fasta tuttarna, har numera halkat ner i typ midjehöjd och påminner numera mest om ett par skinnpåsar...
Och "midjan" har dessutom fått någon typ av babyhull - ja, över huvud taget så kan man väl krasst konstatera att man helt enkelt inte är lika "fast i hullet" längre :-) !
Inte så konstigt kanske, med tanke på att jag numera är smidig som en frys och den enda träningen man numera utför är typ den man får när man dansar runt med dammsugaren eller jagar efter barnen (inte att förakta i och för sig - mina barn är extremt aktiva!)...
Ja, visst har man ändrats en del rent fysiskt - men insidan är densamma som vid tjugo. Och ärligt talat, vid den "aktningsvärda" åldern av 37 år (dock inte förrän imorgon, märk väl..!), så är det kanske dags att börja tycka om sig själv och acceptera sig själv för den man är...? Hahaha - lär man sig någonsin det :-) och finns det i så fall någon som har något bra tips, så hör för all del av er! :-)
Eftersom jag inte ska fira "min dag" precis, så har jag för säkerhets skull själv köpt en present till mig - vet ju av erfarenhet hur glömsk mannen är... :-) Så jag köpte mig en jättefin (läs "dyr"!) tavla.
Och som om inte det vore nog, så har jag dessutom lyxat till det rejält denna veckan (som för en gångs skull inte är fulltecknad av läkarbesök. Bara lillstintan som ska till ortopeden på fredag - om strejken är över vill säga!).. :-)
Igår, måndag, var jag hos frissan och för att säkert få sitta och slappa och njuta så länge som möjligt så bokade jag tid för slingor och inpackning utöver klippning :-).
Och imorgon, onsdag - "D-day"... - ska jag på en mycket välbehövlig och efterlängtad ansiktsbehandling (tur man hunnit få lite färg i fejset, som döljer de värsta blemmorna och annat "lull-lull" som bosatt sig i nian under höst- och vintermånaderna...) Mmmmmmm - äntligen lite lyx! :-)
Men missförstå mig inte - jag kan ju inte lägga så mycket på mig själv utan att få dåligt samvete såklart :-) !
Så barnen ska få nya cyklar och eventuellt även en studsmatta under veckan och dessutom ska vi åka på tivoli med dom. Och mannen - tja, han får ju åka med mig till Turkiet i juni, så han skulle bara våga klaga :-) !
Nu ska jag ut i det UNDERBARA vädret och mysa en stund, vi hörs igen imorgon - få se om jag känner mig mycket äldre då.. :-) !
Kram,
Anna
PS. Stort tack till Er som är inne och läser och iblan även kommenterar hos mig, det är jätteroligt! Och särskilt tack till Dig Marre - blev jätteglad över Dina rader och komplimang :-)! Tusen tack, det värmde! DS.
DU är viktigast i Ditt liv.
Om Du vill ge Dina barn en bra start i livet, måste Du börja med att ta hand om och tycka om Dig själv.
Kommentarer
Postat av: pilla lilla
Du är "bara" helt fantastisk på att skriva!
HUR går det med din novell? BRA,hoppas jag!
Hoppas att lilla du inte blåser bort i vinden idag
;-)
Kram / Pilla
Postat av: Anki
Hej Anna, och jatte många grattis krama på födelsedagen.Du har ju verkligen gett en verkligt bra beskrivning av hur man ser ut, känner verkligen igen allt.Men mina volanger är betydligt större än många andras.Stört omöjligt att bli av med.Min läkare sa tom, att -Anki det är nog bra om du gör dig av med bukfettet.Jaha nu blev man påmind om det igen.Det hade varit bra om du rörde lite mer på dig, och du Anki det hade varit bra om du slutade röka oxå.Nä fan ska man inte leva.Men hur som helst, så va jag hos mor och fikade härom dagen.Hon kan inte nog berömma dig.Hon tycker alltid du e så kär och vänlig, och gud vad snygg och fin hon alltid är.Det är du verklighen.Va stolt över dig själv. Ha en bra födelsedag.och valborg. Kramiz Anki
Trackback
