Tro det eller ej...
Men NU minsann är det jag som slår på stora trumman! NU är det jag som sticker ut hakan och vågar steget - NU är det hög tid för mig att dela med mig av mina små "anteckningar" här på nätet! Och jag hoppas innerligt att det finns människor som kan tycka att mina små funderingar är både underhållande och ibland givande och kanske någon till och med tar sig tid att kommentera det jag skrivit någon gång emellanåt!?
För saken är den, att jag älskar verkligen att skriva - det gör mig hel (hur fånigt och klyschigt det än kan låta)! Och inte minst så har mitt skrivande varit min räddning i livets med- och motgångar genom åren. Som till exempel just nu, när vi genomgår en mycket tuff adhd-utredning med vår 5-åring och lever i en ständig krigszon, där vi alla ligger i luven på varandra och den lilla 1-åriga dottern tror att allt som storebror gör är rätt och riktigt och eftersom han är hennes stora hjälte och förebild så gör hon ALLT som han gör... Börjar Ni ana vilken hastighet vi lever vårt liv i då?:-)
Om det finns någon "därute" som själv har erfarenhet av adhd eller damp, kanske har ett barn själv med någon sådan diagnos, så snälla hör av Er! Jag kan väl ändå inte vara den första mamman till ett adhd-barn, som känner att det blir mig övermäktigt emellanåt??!
Det ska bli jätteroligt att skriva här och jag hoppas att Ni tåler både det ena och det andra - jag är alltid ärlig, på gott och ont kanske :-), och försöker oftast se något komiskt i mina upplevelser och skriva något mer eller mindre roligt om det, för att lättare kunna hantera det.
Carpe Diem - vi hörs snart igen!
Kram,
Anna
För saken är den, att jag älskar verkligen att skriva - det gör mig hel (hur fånigt och klyschigt det än kan låta)! Och inte minst så har mitt skrivande varit min räddning i livets med- och motgångar genom åren. Som till exempel just nu, när vi genomgår en mycket tuff adhd-utredning med vår 5-åring och lever i en ständig krigszon, där vi alla ligger i luven på varandra och den lilla 1-åriga dottern tror att allt som storebror gör är rätt och riktigt och eftersom han är hennes stora hjälte och förebild så gör hon ALLT som han gör... Börjar Ni ana vilken hastighet vi lever vårt liv i då?:-)
Om det finns någon "därute" som själv har erfarenhet av adhd eller damp, kanske har ett barn själv med någon sådan diagnos, så snälla hör av Er! Jag kan väl ändå inte vara den första mamman till ett adhd-barn, som känner att det blir mig övermäktigt emellanåt??!
Det ska bli jätteroligt att skriva här och jag hoppas att Ni tåler både det ena och det andra - jag är alltid ärlig, på gott och ont kanske :-), och försöker oftast se något komiskt i mina upplevelser och skriva något mer eller mindre roligt om det, för att lättare kunna hantera det.
Carpe Diem - vi hörs snart igen!
Kram,
Anna
Kommentarer
Postat av: pilla
Hallå,fjällan!
Ser ju riktigt BRA ut här!!
;-)
Ska bli "jätte kul" att få följa dig här och du är redan inlagd som favorit hos mig. Ta dig en liten funderare om du tycker att det är ok om jag länkar från min sida till din..Om du fattar vad jag menar?
Ha det så bra ni alla kan,jag finns här ALLTID! ;-)
Många kramar till er alla / Pilla
Trackback
