Apropå mansgriseri... :-)
Lite skämt och lite allvar, att tas med en nypa salt...! :-)
Igår skulle vi ut och äta på restaurang - gubben, jag och samtliga tre huliganer - det vill säga barnen!
Och scenariot blev enligt följande;
Med en halvtimme kvar till avfärd for jag runt som ett torrt skinn och försökte få på mig själv och två ytterst motvilliga och allt utom samarbetande ungar kläder, samtidigt som jag mellan varven även försökte påkalla 12-åringens uppmärksamhet, för att även han skulle behaga komma in och göra sig klar - alltmedan mannen i huset satt i lugn och ro i källaren och gjorde gud vet vad, synnerligen oberörd av spektaklet en våning upp... :-)
Med påföljd att när vi äntligen var redo att åka allesammans, så var jag helt slut och genomsvettig och ingen vettig människa skulle kunnat tro att jag nyss duschat. Mannen däremot, var oförskämt fräsch - undrar varför?! :-)
Själv restaurangbesöket avlöpte väl och alla njöt av god mat och dryck - medan jag jagade förvildade, hyperaktiva barn bland förbannade golfare och allting kulminerade med att både jag och barn landade i en bunker (ja, vi var på en golfrestaurang..)... :-)
Åter i hemmets "lugna" vrå, gick jag och lade en helt slut-i-rutan-T och när jag kom ut från hennes sovrum i tron att jag skulle kunna sätta mig i soffan och varva ner en stund, så såg mansgrisen personifierad till att även det sket sig i det blå skåpet - för då hade han (?!) lovat A att mamma skulle lägga honom också...
Så denna dag slutade med att mamma gick och lade sig samtidigt som sin 6-åring, lätt irriterad när självinsikten slog mig rakt i nyllet och jag kallt konstaterade att jag själv i allra högsta grad varit med och skapat detta "monster"... :-)
Kramisar,
Anna
Genom att påminna oss själva om att vi har mycket att vara tacksamma över, lär vi oss att förstå att allt det goda vi har i livet inte är självklart!
Igår skulle vi ut och äta på restaurang - gubben, jag och samtliga tre huliganer - det vill säga barnen!
Och scenariot blev enligt följande;
Med en halvtimme kvar till avfärd for jag runt som ett torrt skinn och försökte få på mig själv och två ytterst motvilliga och allt utom samarbetande ungar kläder, samtidigt som jag mellan varven även försökte påkalla 12-åringens uppmärksamhet, för att även han skulle behaga komma in och göra sig klar - alltmedan mannen i huset satt i lugn och ro i källaren och gjorde gud vet vad, synnerligen oberörd av spektaklet en våning upp... :-)
Med påföljd att när vi äntligen var redo att åka allesammans, så var jag helt slut och genomsvettig och ingen vettig människa skulle kunnat tro att jag nyss duschat. Mannen däremot, var oförskämt fräsch - undrar varför?! :-)
Själv restaurangbesöket avlöpte väl och alla njöt av god mat och dryck - medan jag jagade förvildade, hyperaktiva barn bland förbannade golfare och allting kulminerade med att både jag och barn landade i en bunker (ja, vi var på en golfrestaurang..)... :-)
Åter i hemmets "lugna" vrå, gick jag och lade en helt slut-i-rutan-T och när jag kom ut från hennes sovrum i tron att jag skulle kunna sätta mig i soffan och varva ner en stund, så såg mansgrisen personifierad till att även det sket sig i det blå skåpet - för då hade han (?!) lovat A att mamma skulle lägga honom också...
Så denna dag slutade med att mamma gick och lade sig samtidigt som sin 6-åring, lätt irriterad när självinsikten slog mig rakt i nyllet och jag kallt konstaterade att jag själv i allra högsta grad varit med och skapat detta "monster"... :-)
Kramisar,
Anna
Genom att påminna oss själva om att vi har mycket att vara tacksamma över, lär vi oss att förstå att allt det goda vi har i livet inte är självklart!
Kommentarer
Postat av: Joa
Jo du...det gäller att säga ifrån. Själv hade jag sagt att Nej, mamma ska duscha nu så pappa måste natta dig. De slipper undan för lätt- männen ler
Trackback
