Jantelagen...?!
Jaha - har man en bra dag så nog fan regnar det...! :-)
Efter gårdagens något negativa rader, så längtade jag efter att få meddela att nu är allting bara bra igen! :-)
Och det är det också - egentligen... :-)
Men så fick jag ett brev idag, ifrån försäkringskassan...
... Tror folk verkligen att mitt fucking liv är en dans på rosor..?!
Att jag badar i pengarna som en sjukpension ger, njuter av smärtorna som håller mig vaken om nätterna och mer eller mindre drogad om dagarna..?!
Tror dom inte att jag skulle gett allt för att få min självständighet tillbaka, och åter få köra bil på egen hand och slippa vara beroende av färdtjänst och / eller andra människor så fort det dyker upp ett nytt läkarbesök i almanackan?
Och finns det verkligen någon som tror, att det är särskilt roligt, givande, stimulerande och inte minst socialt positivt, att "bara gå hemma" som väldigt många så fint uttrycker det..?
För i så fall kan jag meddela att så är INTE fallet..!
Humöret är inte direkt på topp alltid när man lever med ständiga smärtor och konstant sömnbrist.
Ej heller mår självkänslan särskilt bra alls, av att inte vara behövd eller till nytta någonstans utanför hemmet,
eller till följd av det faktum att jag faktiskt i samband med olyckan berövades en stor del av min självständighet och ingenting av allt detta gör direkt att självförtroendet heller frodas...
Dessutom är det knappast fördelaktigt för kroppen och hälsan, att ständigt medicinera en massa...
- för att inte tala om känslan av att vara som "en tidsinställd bomb" p g a bråcket som sitter på ett av mina halskärl,
eller den ständiga risken för nya proppar och livslång, blodförtunnande medicin..!
Men men - som sagt
- den som tor att det är en dans på rosor och uppenbarligen avundas mig,
får gladeligen leva mitt liv i en vecka med allt vad det innebär
från de egna krämporna, alla mediciner, oron för ekonomin och två små barn i bokstavsland...
Då är det kanske inte så konstigt, att jag för att bevara någon värdighet och en gnutta förnuft,
försöker göra det bästa av mitt liv och ägna mig åt sådant jag ännu kan
och som jag dessutom finner mening och glädje i..?!
Så förlåt för f-n, att jag inte lägger mig ner och dör,
eller vältrar mig i självömkan...
Istället valde jag att leva det livet jag har,
Så gott jag kan och fullt ut! :-)
Kärlek!
//Anna
Kära Anna!
Vad är det som händer? Om det är som jag tror (när jag läser mellan radrna)så är det verkligen förjäkligt! Hoppas innerligt att jag har fel.
Du är väl värd varje gnutta hopp och lycka i ditt liv utan att andra som tror de vet bättre ska kunna sänka dig och förstöra det goda du har i livet.
Jag hoppas att det går att ordna upp för dig på någotvis, oavsett vad det är!
Du har så många fina egenskaper och talanger som ingen någonsin kan ta ifrån dig!
Många kramar till en i mina ögon fantastisk vardagskämpe och hjälte. Vi är många som tror allt gott om dig, hoppas att du vet det!
Tänker på dig vännen, Lena
Hej kära vän!
Usch vad jobbigt livet kan vara ibland när man blir motarbetad! Men jag beundrar din kämpaglöd, det är så härligt att du inte ger upp. Du är jätteduktig!
Jag skickar över många kämpakramar till dig!
//Bellan
Finner inga ord älskade du...
Önskar så jag kunde säga eller göra något som underlättar för dig just nu.
Kan bara säga att du finns i mina tankar..
För mig är du en förbild någon jag ser upp till.
Kramar om...
dessa oförstående människor finns överallt. sådana som saknar empati och inlevelseförmåga med andra. som ser att du bara går hemma o har det bra (?). LOL. hmm man ska inte önska andra olycka men ibland vill man det bara liite liite......./kram
Allt för många tror att vi har det bra, vi som går hemma.Tyvärr så är det ju vi, vi som har smärtan & inte möjligheten att komma ur det.
Man blir så less på sådana människor !
Kramar till dig Anna
Åsa
Instämmer i alla inlägg ovan och kan ana din frustration..då man är helt i händerna på andra och ett samhälle som inte fungerar optimalt..så orättvist det skall vara då..som om du inte hade nog ändå med allt??
Vissa av oss får alla käftsmällarna på en gång..
Peppar dig iaf med att DU betyder MYCKET för mig med allt det du företar dig och delar med dig av!! Så himla synd att det är så långt emellan oss för en spontan fika :-(
Stor innerlig styrkekram!!
jag skiter i jantelagen..... men inte i dig!!! du är ju min tjej...heja dig..... kramar.
Kära Anna! Ingen sund människa kan väl missunna dig stunder av lycka?!
Jag unnar dig allt gott och skickar varma kramar ända ner till Skåne!!!
Kära Anna! Ingen sund människa kan väl missunna dig stunder av lycka?!
Jag unnar dig allt gott och skickar varma kramar ända ner till Skåne!!!
Kära du! Kämpa, kämpa, kämpa! Tyvärr är det det enda som hjälper...
Kram
MammaMorran- funderar på livet & Barn med ADHD/Autism
