Livet..



Livet väntar inte på att vi ska leva det...

Kärlek!
//Anna


FCH + Henke = kollektiv glädje :-)

Tyvärr är det många gånger ett hisnande tempo, häftiga utbrott och många hårda ord här på hemmafronten
och ifrån sonen...
Och det gör förstås att de bra stunderna är desto värdefullare och uppskattas ännu mera,
och är en självklar förutsättning för att tackla kommande drabbningar.. :-)

Igår var en sådan dag som jag kan leva på länge.
Eller rättare sagt, så rörde det sig om typ tre timmar - men de tre timmarna var så otroligt positiva
och fyllda med glädje, och jag kan knappt beskriva hur mycket det värmde och gladde modershjärtat!

Tack vare Kärleken, fick jag och sonen möjlighet att gå och se innebandy i form av FC Helsingborg :-).
Anthony var fylld av förväntan och ögonen strålade av glädje, där han ivrigt sprang runt på upptäcktsfärd samtidigt som han diggade till den höga musiken, iklädd den fina nya FCH-mössan.
När det sedan plockades fram "äkta" bandybollar att ta med hem åt honom och när han dessutom ett par minuter före matchstart stod öga mot öga med idolen Henrik "Henke" Larsson,
ja då var lyckan total och närmast salig!

Och på hemvägen, när min lille kille gått in i sin egen lilla värld av ren utmattning efter alla intryck som han då försökte smälta och sortera,
så var det mamma som log störst..!

Kärlek!
//Anna




Hundliv..?



Jaha - och vad är då "hundliv"..?!
Jag trodde jag hade en aning..
Men ska man tro bilden (som jag själv tagit.. :-) )
så är livet en enda lek
- ungefär som det borde vara även för oss,
eller hur (nåjja, med en viss modifikation..!)?!
Men visst måste livet få vara roligt!

Kärlek!
//Anna


I´m alive! :-)



Det är en dag som alla andra, men ändå inte...
Och det är ju ganska talande, för att inte säga "passande",
att jag just denna morgon vaknade med fler och värre smärtor än vanligt
samtidigt som huvudet var fyllt av tunga tankar.

Idag när man tittar ut, är det grått, mulet och friska vindar,
ett antal minusgrader, det ligger snö sen ett par månader tillbaka
och det är dessutom utlovat mera snö de närmsta dagarna.
Den där eländiga söndagen, idag för exakt nio år sedan,
var det vår i luften - torra fina vägar, strålande solsken och ganska många plusgrader...

Ja, det är onekligen med blandade känslor som jag tänker tillbaka,
jämför mitt liv då och nu...
Så mycket ont olyckan förde med sig,
de fysiska och psykiska ärren är flera och livslånga.
Men så många fantastiska, positiva och bra saker som jag också fått
vara med om de här åren!

Jag lever
- och det känns alldeles fantastiskt underbart!
Men det är ingen självklarhet längre...

Det är idag alltså nio år sedan mitt "gamla" liv,
och de värderingar och den livsstil som hörde därtill tog slut,
och därmed även nio år sedan jag slutade ta saker
- men framför allt livet -
för givet..

Visst finns mirakel.. :-)

Carpe diem!
//Anna





Sol..


Soluppgång fångad ifrån köksfönstret..



...Vi är ju tyvärr inte så bortskämda med solens närvaro för tillfället,
och jag kan därför inte låta bli att drömma om vår, sol och värme...
Om gröna gräsmattor och lövsprickning,
om blommor i allsköns färger
- och att slippa frysa..! :-)

"...Solen går upp, så oskuldsfull,
lyser som guld för kärlekens skull.." (T Gärdestad)

Kärlek!
//Anna


Det här är...

..." En sång till alla dom"...
... som någonsin betytt, betyder och / eller kommer att betyda något för mig..

Genom åren har jag hunnit möta en hel del människor
- och vissa har lämnat livslånga avtryck. Förvisso kanske inte alltid i positiv bemärkelse,
men just nu och här är det enbart de ljusa stunderna och minnena som räknas! :-) 
Tack för de starka familjebanden, den nära vänskapen, för all kärlek och omtanke
jag mötts av ifrån både närstående och nästan helt vilt främmande människor
- det är känslor och minnen som jag bär med mig
och som fått mig dit jag är idag.
Och min högsta önskan,
är att jag själv, på något sätt, någon gång,
också jag, lämnar (positiva) spår efter mig... :-)

Kärlek!
//Anna



Far...
Du är s å närvarande,
och saknaden är så stor...
Du fattas oss!


Jag trivs bäst...



... i öppna landskap,
nära havet vill jag bo...
(en åsikt, och låttext av suveräne Ulf Lundell, som jag
och min käre far absolut har gemensamt!)

Här hör jag hemma,
här söker jag mod och kraft,
här finner jag styrkan att fortsätta kämpa,
här får jag energin till att orka,
och bygger upp Kärleken till livet
och människorna omkring mig.






Kärlek!
//Anna


My masterpiece.. :-)

Hmm..? :-) Men faktum är att jag själv är mycket nöjd med och stolt över denna bild :-).
Det är en sådan kick - för både humör och självkänsla! - när jag skrivit något
jag kan känna mig stolt över, något som berör,
eller som här, när jag lyckats fånga ett eller annat ögonblick på bild 
som jag dessutom själv är nöjd med.. :-)
Det är en härlig känsla
och ibland måste man väl få lov att ge sig själv en klapp på axeln,
eller..? :-)



Problemen söker upp dig,
möjligheterna måste du själv leta upp.. :-)

Kärlek!
//Anna


Ystra systrar... :-)

Huruvida det var den goda maten,
vinet,
den charmante fotografen,
eller "bara" det trevliga sällskapet som gjorde oss fnissiga låter jag vara osagt.. :-)
Men vi tre "töser" kan verkligen ha kul tillsammans! Tack och lov för att Ni finns!

Kärlek!
//Anna


RSS 2.0