Våren - förändringarnas tid?
Hmm - det verkar onekligen som att vädret är lika "manodepressivt" som jag tenderar att vara för tillfället... :-)
Men men, jag klagar naturligtvis inte! Idag är det ju sol och vår igen, härligt!
Och med våren och värmen kommer det ju även en del "måsten"... Som idag till exempel, så MÅSTE jag ut i trädgården och rensa undan gammalt skräp. Likaså MÅSTE jag plantera mina nyinköpta blommor, innan de står och vissnar i sin lilla hörna vid garaget... Och så skulle jag ju vilja ta ut och tvätta av utemöblerna - och storstäda uterummet - och fixa ungarnas gungställning - och dito sandlåda - och....... :-) Ja, Ni förstår säkert vad jag menar!
Men det är ju framför allt underbart att känna att våren äntligen är på väg! För det är definitivt något som händer med en när solens strålar börjar värma, liksom tina upp en både fysiskt och emotionellt - som om man legat i dvala hela hösten och vintern och nu börjar vakna till liv igen. Och med alla vårkänslorna följer också en lust och längtan efter förändringar - i större eller mindre utsträckning. Man längtar efter att förändra sig själv, ibland både ut- och insida. Man önskar att man kan förändra barnen, gubben, världen... :-) Men men - får väl "nöja mig" med att förändra mig själv, det är ju typ det enda jag kan ändra på, och det har jag faktiskt tagit tag i dessutom :-)!
Jaha - onsdag idag (=lill-lördag!)... Denna veckan är så fulltecknad av besök på olika vårdinstanser, så jag känner mig kräkfärdig!
I måndags var det katten som skulle till veterinären, igår (tisdag) var jag hos tandläkaren på förmiddagen och sedan var det ju informationsmöte i Lund igår eftermiddag. Idag har jag hunnit vara med "tösabiten" hos läkaren på bvc och fått remiss till ortopeden - hennes stackars små fötter är sneda och hon snubblar över sig själv (märkligt som det kan bli förresten.. Båda barnen har mina ögon och mitt hår och efter sin pappa har de ärvt sneda fötter, stackarna... :-)!).
Imorgon är det återigen dags för mig att besöka "hjärnskrynklaren" och på fredag förmiddag ska jag in och träffa barnpsykologen på BUP samt ha telefontid med ortopedläkaren angående Thess... Hej o hå, luden tå - sen är denna veckan slut!
Fast det finns ju en mycket positiv del kvar när jag tänker efter - denna helgen är den första på jag vet inte hur länge, som vi faktiskt inte har någonting alls inplanerat eller bestämt och det känns faktiskt jätteskönt :-)! Kanske kan bli en tur till Järavallen eller något, umgås lite allihopa - om nu vädret fortsätter visa sig från sin ljus sida!
Nej, nu ska jag ut och stoppa nävarna i jorden. Ha en underbar dag!
Kram,
Anna
Man behöver tro på att en förändring är möjlig, för att förändring ska kunna ske.
Men men, jag klagar naturligtvis inte! Idag är det ju sol och vår igen, härligt!
Och med våren och värmen kommer det ju även en del "måsten"... Som idag till exempel, så MÅSTE jag ut i trädgården och rensa undan gammalt skräp. Likaså MÅSTE jag plantera mina nyinköpta blommor, innan de står och vissnar i sin lilla hörna vid garaget... Och så skulle jag ju vilja ta ut och tvätta av utemöblerna - och storstäda uterummet - och fixa ungarnas gungställning - och dito sandlåda - och....... :-) Ja, Ni förstår säkert vad jag menar!
Men det är ju framför allt underbart att känna att våren äntligen är på väg! För det är definitivt något som händer med en när solens strålar börjar värma, liksom tina upp en både fysiskt och emotionellt - som om man legat i dvala hela hösten och vintern och nu börjar vakna till liv igen. Och med alla vårkänslorna följer också en lust och längtan efter förändringar - i större eller mindre utsträckning. Man längtar efter att förändra sig själv, ibland både ut- och insida. Man önskar att man kan förändra barnen, gubben, världen... :-) Men men - får väl "nöja mig" med att förändra mig själv, det är ju typ det enda jag kan ändra på, och det har jag faktiskt tagit tag i dessutom :-)!
Jaha - onsdag idag (=lill-lördag!)... Denna veckan är så fulltecknad av besök på olika vårdinstanser, så jag känner mig kräkfärdig!
I måndags var det katten som skulle till veterinären, igår (tisdag) var jag hos tandläkaren på förmiddagen och sedan var det ju informationsmöte i Lund igår eftermiddag. Idag har jag hunnit vara med "tösabiten" hos läkaren på bvc och fått remiss till ortopeden - hennes stackars små fötter är sneda och hon snubblar över sig själv (märkligt som det kan bli förresten.. Båda barnen har mina ögon och mitt hår och efter sin pappa har de ärvt sneda fötter, stackarna... :-)!).
Imorgon är det återigen dags för mig att besöka "hjärnskrynklaren" och på fredag förmiddag ska jag in och träffa barnpsykologen på BUP samt ha telefontid med ortopedläkaren angående Thess... Hej o hå, luden tå - sen är denna veckan slut!
Fast det finns ju en mycket positiv del kvar när jag tänker efter - denna helgen är den första på jag vet inte hur länge, som vi faktiskt inte har någonting alls inplanerat eller bestämt och det känns faktiskt jätteskönt :-)! Kanske kan bli en tur till Järavallen eller något, umgås lite allihopa - om nu vädret fortsätter visa sig från sin ljus sida!
Nej, nu ska jag ut och stoppa nävarna i jorden. Ha en underbar dag!
Kram,
Anna
Man behöver tro på att en förändring är möjlig, för att förändring ska kunna ske.
Kommentarer
Postat av: anki
Hej Anna Så intressant att läsa din blogg.Du skriver ju otroligt bra.Som du kan uttrycka dig.Du skulle absolut arbeta som krönikör eller liknande.Förstår att du har det jobbigt med allt men bit ihop.Det är vi båda vana att göra eller hur.Ha det gott tills vi ses eller hörs. Kram Anki
Trackback
