Sömnbrist...
Sömnbristen är min ständige följeslagare,
ögondroppar den enda trösten för mina rödsprängda ögon,
piller av varierande slag gör fruktlösa försök att dämpa huvudvärken,
och svart kaffe - dock med väldigt lite poesi, men desto mera ironi!
- är min bästa vän... :-)
Visst är småbarnsträsket och höstens alla bacilluskinvasioner fantastiskt..?! :-)
Carpe diem... Hmm - nja, men imorgon är en annan dag!
Kärlek!
//Anna
Snälla, snälla, snälla, snälla..
(Tack Caroline af Ugglas, för att Du väckte svenska folket ur sin dvala häromveckan!)
Så snälla, snälla...
... ge mig tillbaks kontrollen över min egen säng och ensamrätten på mitt sovrum!
... låt mig få sova en hel natt, utan små barnfötter sprattlande i ansiktet eller pip och gnäll om vem som ligger närmast mamma!
... gör mig till en superpedagogisk supermamma till två små änglar som sköter sig exemplariskt!
Och snälla, snälla...
... Röstfiske eller inte, men tydligen går det nu att gå in och rösta inför Mammablogg Galan igen,
även om Ni redan röstat en gång innan.. :-) Så OM Ni vill, går det bra att rösta igen :-)!
Och för att citera Caroline af Ugglas;
"Säg vad är vinna, när någon måste förlora..?!"
Ha en härlig dag!
Kramar,
Anna
Rapport från småbarnsträsket...
Glamour!!? You wish...
Hm - ja, det är sannerligen milt uttryckt ironiskt, när känslan och smaken av lyx, glamour och champagne försvann i exakt samma stund som jag klev innanför dörren efter gårdagens dyrbara och sällsynta utflykt...
För man känner sig inte särskilt varken läcker eller "glamourig", när man ena stunden tar hand om "racer-bajs" och i nästa finner sig själv typ helt täckt av kaskadspyor, alla utgifter från samma lilla prinsessa...
Jaa - småbarnsträsket är synnerligen ljuvligt...
Och vad är väl en bal på slottet...??! Om inte....alldeles.....alldeles.....underbar...! :-)
Dagens behållning; "Mama Mia-filmen" går på tv:n dagarna i ända och båda glinen älskar den och framför allt musiken förstås! Och i eftermiddags när A kommit hem från skolan och hörde "Waterloo-sången", så sjöng han glatt med; "..navelludd.." :-) Hahaha... Det är ju för härligt att höra ett 6-årigt barn tolka engelska... :-) Lille gubben!
Kärlek!
//Anna
"Ironi är munterheten i en eftertanke och visdomens glädje..."
Hm - ja, det är sannerligen milt uttryckt ironiskt, när känslan och smaken av lyx, glamour och champagne försvann i exakt samma stund som jag klev innanför dörren efter gårdagens dyrbara och sällsynta utflykt...
För man känner sig inte särskilt varken läcker eller "glamourig", när man ena stunden tar hand om "racer-bajs" och i nästa finner sig själv typ helt täckt av kaskadspyor, alla utgifter från samma lilla prinsessa...
Jaa - småbarnsträsket är synnerligen ljuvligt...
Och vad är väl en bal på slottet...??! Om inte....alldeles.....alldeles.....underbar...! :-)
Dagens behållning; "Mama Mia-filmen" går på tv:n dagarna i ända och båda glinen älskar den och framför allt musiken förstås! Och i eftermiddags när A kommit hem från skolan och hörde "Waterloo-sången", så sjöng han glatt med; "..navelludd.." :-) Hahaha... Det är ju för härligt att höra ett 6-årigt barn tolka engelska... :-) Lille gubben!
Kärlek!
//Anna
"Ironi är munterheten i en eftertanke och visdomens glädje..."
Småbarnsträsk a la grande...
"Bättre" än så här blir det inte - rapport från ett sant småbarnsträsk...
Barn nummer 1 (fast hon är ju född som nummer två... Hrm, nåja..) har ömsom kräkts och ömsom diarréat sedan i lördags och är nu rejält uttorkad, trött och tagen.
Och lagom tills mamman inbillade sig att hon började bli bättre, började barn nummer 2 (...följaktligen född som nummer ett..) att spy igårkväll...
Riktigt imponerande att så små och magra kroppar kan få plats med så mycket innehåll...
Hursomhelst så har jag sedan klockan åtta igårkväll lyssnat till sonens stundom rent ut sagt patetiska klagosång (märkligt det där, att en liten 6-åring är lika ynklig som en vuxen man - eller mus..? - är..!?) och kräkattacker och hela sovrummet är höljt i ångor från alla utgifter...
Och barn nummer 1 ( eller 2?!) har även hon hållit låda till och från hela natten och allting toppades klockan 5 imorse, med att vi fann både henne och hennes rum klätt i typ senapsgul sörja - och jag kan säga så mycket, att det luktade INTE vanilj..! Men käckast av allt var att fröken själv hade denna vara ända upp i håret och mamman fick på sig detsamma så fort hon vidrörde sängen...
Ja, ännu en underbar dag har sett sitt ljus på Kläsingevägen 8!
Och för att för ett ögonblick glömma den bistra verkligheten, drömmer mamman sig bort och fantiserar om nytvättade och väldoftande lakan, hotellfrukostar där ingenting lämnats åt slumpen - champagne, choklad och jordgubbar, solarium, spa-behandlingar och jacuzzi... :-)
Men får ett bryskt uppvaknande ur dagdrömmandet när barn nummer 2 (??) gastar om att det är dags igen..!
Nåja - vad är en bal på slottet?!
Det kan ju vara dötrist....och..... tråkigt.....och.......alldeles.........alldeles underbart!
Ha en härlig dag!
Trötta kramar från en bacillusknerlusad skurtant... :-)
Barn nummer 1 (fast hon är ju född som nummer två... Hrm, nåja..) har ömsom kräkts och ömsom diarréat sedan i lördags och är nu rejält uttorkad, trött och tagen.
Och lagom tills mamman inbillade sig att hon började bli bättre, började barn nummer 2 (...följaktligen född som nummer ett..) att spy igårkväll...
Riktigt imponerande att så små och magra kroppar kan få plats med så mycket innehåll...
Hursomhelst så har jag sedan klockan åtta igårkväll lyssnat till sonens stundom rent ut sagt patetiska klagosång (märkligt det där, att en liten 6-åring är lika ynklig som en vuxen man - eller mus..? - är..!?) och kräkattacker och hela sovrummet är höljt i ångor från alla utgifter...
Och barn nummer 1 ( eller 2?!) har även hon hållit låda till och från hela natten och allting toppades klockan 5 imorse, med att vi fann både henne och hennes rum klätt i typ senapsgul sörja - och jag kan säga så mycket, att det luktade INTE vanilj..! Men käckast av allt var att fröken själv hade denna vara ända upp i håret och mamman fick på sig detsamma så fort hon vidrörde sängen...
Ja, ännu en underbar dag har sett sitt ljus på Kläsingevägen 8!
Och för att för ett ögonblick glömma den bistra verkligheten, drömmer mamman sig bort och fantiserar om nytvättade och väldoftande lakan, hotellfrukostar där ingenting lämnats åt slumpen - champagne, choklad och jordgubbar, solarium, spa-behandlingar och jacuzzi... :-)
Men får ett bryskt uppvaknande ur dagdrömmandet när barn nummer 2 (??) gastar om att det är dags igen..!
Nåja - vad är en bal på slottet?!
Det kan ju vara dötrist....och..... tråkigt.....och.......alldeles.........alldeles underbart!
Ha en härlig dag!
Trötta kramar från en bacillusknerlusad skurtant... :-)
1/12
Utanför fönstret var det som vanligt dimma, dis och duggregn - och även inomhus kändes det allmänt dimmigt under gårdagen... Det är den effekten en sömnlös natt fylld av kräkångor, vattendiarréer och feberrosig 2-åring har på en!
(Kan ju avslöja att lördagskvällens gäster fick väldigt bråttom hem igen, när dottern i samma ögonblick som dom klev innanför dörren, vände ut och in på magen över hela köksgolvet...!)
Idag, måndag, lyser förvisso solen utanför, men det känns fortfarande väldigt disigt härinne!
Även denna natt har varit orolig och fått till följd att jag återigen har fått j-t ont i min rygg och oavsett hur jag gör eller vilka mediciner jag tar, så hjälper det inte...
Och det lustiga i kråksången är ju att någon av oss andra i familjen högst sannolikt också kommer att åka på magsjukan..
God måndag på Er alla!
Kram,
Anna
(Kan ju avslöja att lördagskvällens gäster fick väldigt bråttom hem igen, när dottern i samma ögonblick som dom klev innanför dörren, vände ut och in på magen över hela köksgolvet...!)
Idag, måndag, lyser förvisso solen utanför, men det känns fortfarande väldigt disigt härinne!
Även denna natt har varit orolig och fått till följd att jag återigen har fått j-t ont i min rygg och oavsett hur jag gör eller vilka mediciner jag tar, så hjälper det inte...
Och det lustiga i kråksången är ju att någon av oss andra i familjen högst sannolikt också kommer att åka på magsjukan..
God måndag på Er alla!
Kram,
Anna
Morgonstund har guld i mun...?!
Dessa underbara morgnar...
Inte nog med att det fortfarande är nattsvart ute, stormen river, regnet piskar mot fönsterna och det är allmänt kallt och ruggigt såväl ute som inne och man själv känner sig som någonstans mellan nittio och döden...
Dessutom har jag en bindgalen 2-åring som hänger i taklampor och gardiner och föga förvånande även slår sig typ hela tiden, samt hennes ambivalenta storebror som ständigt åker känslomässig berg- och dalbana och gärna tar oss med på både en och flera åkturer, trots att vi för länge sedan blivit både yra och illamående av alla utförsbackar och snäva svängar... :-)
Nåja, efter regn sägs det ju komma solsken...!
Inte nog med att det fortfarande är nattsvart ute, stormen river, regnet piskar mot fönsterna och det är allmänt kallt och ruggigt såväl ute som inne och man själv känner sig som någonstans mellan nittio och döden...
Dessutom har jag en bindgalen 2-åring som hänger i taklampor och gardiner och föga förvånande även slår sig typ hela tiden, samt hennes ambivalenta storebror som ständigt åker känslomässig berg- och dalbana och gärna tar oss med på både en och flera åkturer, trots att vi för länge sedan blivit både yra och illamående av alla utförsbackar och snäva svängar... :-)
Nåja, efter regn sägs det ju komma solsken...!
Helg - och gåsamiddag..
Ännu en helg som representerade alla årstider och väderlekar... :-)
Och på lördagen firades både Mårten Gås och vår far i dubbel bemärkelse, eftersom han fyllde år på Fars Dag.
Så vi packade in två hyperaktiva och överjävliga pojkar samt en förstoppad och frustrerad flicka i bilen och styrde kosan mot min ena systers hem (det är nämligen hon som, på allra bästa sätt!, axlat vår mor´s roll och numera tillagar den årliga gåsen), i tron att vi skulle avnjuta en lugn och god middag...
(Att man ALDRIG lär sig..!?)
...Och gott var det kan jag lova!!! Men lugnt...!!?
HERREGUD säger jag bara!!! Om jag säger som så - efter en knapp timme och efter att ha slängt i sig maten mellan alla varv jag/vi var upp och jagade T i någon trappa eller öppna spisen alternativt försökte styra upp A när han låg och snurrade och skrek på golvet, så var både jag och mannen mer än lovligt sugna på att ge upp och åka hem!
Och då hör det till saken att min kära syster var så omtänksam och hade den goda smaken att bjuda redan till
klockan 16, just med tanke på och hänsyn till våra glin...
Hmm - ja, vi föräldrar ser redan fram emot "kalkonsittningen" om ett par veckor... En timme senare är vi då bjudna och dessutom är det förlagt till en trång liten tvårumslägenhet... KALKON var namnet..! :-)
Och på lördagen firades både Mårten Gås och vår far i dubbel bemärkelse, eftersom han fyllde år på Fars Dag.
Så vi packade in två hyperaktiva och överjävliga pojkar samt en förstoppad och frustrerad flicka i bilen och styrde kosan mot min ena systers hem (det är nämligen hon som, på allra bästa sätt!, axlat vår mor´s roll och numera tillagar den årliga gåsen), i tron att vi skulle avnjuta en lugn och god middag...
(Att man ALDRIG lär sig..!?)
...Och gott var det kan jag lova!!! Men lugnt...!!?
HERREGUD säger jag bara!!! Om jag säger som så - efter en knapp timme och efter att ha slängt i sig maten mellan alla varv jag/vi var upp och jagade T i någon trappa eller öppna spisen alternativt försökte styra upp A när han låg och snurrade och skrek på golvet, så var både jag och mannen mer än lovligt sugna på att ge upp och åka hem!
Och då hör det till saken att min kära syster var så omtänksam och hade den goda smaken att bjuda redan till
klockan 16, just med tanke på och hänsyn till våra glin...
Hmm - ja, vi föräldrar ser redan fram emot "kalkonsittningen" om ett par veckor... En timme senare är vi då bjudna och dessutom är det förlagt till en trång liten tvårumslägenhet... KALKON var namnet..! :-)
Suck, stön, jämmer o elände..!
S U C K ! ! !
Varför måste denna årstiden, utöver regn och rusk och mörker och kyla, även innebära en massa bacillusker av allehanda och svårbotade slag och göra alla oss småbarnsföräldrar ännu mera trötta, slitna och hålögda än vi redan är?! :-)
Det känns som att vi varit sjuka i evigheter nu! Men - å andra sidan så är det väl inte helt fel.. Med tanke på att vi är sjuka en i taget (och vissa samtidigt) och sedan börjar om från början igen, så blir det ju ganska lång tid sammanlagt som vi haft diverse sjukor här i huset.
Och nu är det alltså dags........ Igen........ Med Thess......... Igen....
Hon är inte särskilt intresserad av varken mat eller sömn, men är ju samtidigt så vansinnigt trött att hon inte vet var hon ska bli av - men till följd av övertröttheten så kan hon ironiskt nog inte somna, och resten kan säkert vem som helst räkna ut...! :-)
Antalet timmars sömn som jag (och dottern) fått sedan i lördags går att räkna på en hand och natten till idag var ett äkta skräckexempel - medans resten av huset försökte sova, så satt jag som en rullad allers i tv-soffan med en obstinat och sömnvägrande dotter, som inte gav vika förrän klockan tre imorse...
Ja, livet är sannerligen en fest..!
Kramisar,
trött mamma... :-)
"Det är inte åren i Ditt liv som räknas,
utan livet i Dina år".
Varför måste denna årstiden, utöver regn och rusk och mörker och kyla, även innebära en massa bacillusker av allehanda och svårbotade slag och göra alla oss småbarnsföräldrar ännu mera trötta, slitna och hålögda än vi redan är?! :-)
Det känns som att vi varit sjuka i evigheter nu! Men - å andra sidan så är det väl inte helt fel.. Med tanke på att vi är sjuka en i taget (och vissa samtidigt) och sedan börjar om från början igen, så blir det ju ganska lång tid sammanlagt som vi haft diverse sjukor här i huset.
Och nu är det alltså dags........ Igen........ Med Thess......... Igen....
Hon är inte särskilt intresserad av varken mat eller sömn, men är ju samtidigt så vansinnigt trött att hon inte vet var hon ska bli av - men till följd av övertröttheten så kan hon ironiskt nog inte somna, och resten kan säkert vem som helst räkna ut...! :-)
Antalet timmars sömn som jag (och dottern) fått sedan i lördags går att räkna på en hand och natten till idag var ett äkta skräckexempel - medans resten av huset försökte sova, så satt jag som en rullad allers i tv-soffan med en obstinat och sömnvägrande dotter, som inte gav vika förrän klockan tre imorse...
Ja, livet är sannerligen en fest..!
Kramisar,
trött mamma... :-)
"Det är inte åren i Ditt liv som räknas,
utan livet i Dina år".
Örongodis..?! :-)
Efter att ha hört Mora Träsk till leda och tills öronen blödde, är det med förtjusning som jag kan konstatera att barnen fått nya favoriter - för tillfället är det istället "Nicke & Nilla" som spelas. Om och om och om - och om igen...
Så numera nynnar denna mamman på "Krokodilen Kaj" och "Tjaba, tjena, hallå" istället.
Men när jag vaknar mitt i natten och det första som flyger genom skallen är typ "..Han heter Kaj, han heter Kaj - raj, raj, raj, raj...", så oroar jag mig lite över det egna förståndet...!? :-)
Ombyte förnöjer - eller..?! :-)
Kramar,
Anna
Så numera nynnar denna mamman på "Krokodilen Kaj" och "Tjaba, tjena, hallå" istället.
Men när jag vaknar mitt i natten och det första som flyger genom skallen är typ "..Han heter Kaj, han heter Kaj - raj, raj, raj, raj...", så oroar jag mig lite över det egna förståndet...!? :-)
Ombyte förnöjer - eller..?! :-)
Kramar,
Anna
Sjukorna fortsätter..
...."It´s fucking brilliant"..!?
När nu lillstintan äntligen hade den goda smaken att sova en hel natt igen - ja, då var det ju istället prinsens tur att bli sjuk såklart..!
Märkligt att en 6-åring är lika patetisk och pipig som sin 40-åriga pappa, när han fått "en fis på tvären"!? Suck... :-)
Jaa, så med andra ord så blev det ännu en natt i sömnlöshetens och gnälliga barns tecken...
Och jag kunde konstatera, när morgonen äntligen grydde (ja, den effekten får ju liksom en pip- och gnällig unge på en - man går hellre upp än ligger kvar och lyssnar på eländet!), att jag med stor risk för mitt förstånd nu kommer att ha båda barnen hemma resten av veckan..! :-)
Ja, vissa dagar är sannerligen roligare än andra...! :-)
Kram,
Anna
.
Verkligen fantastiskt kul...
De senaste fyra dagarna har jag spenderat inspärrad i mitt eget hus - i byn som gud glömde... :-)
Thess är sjuk.... Igen.... :-(
Vilket innebär sömnbrist á la grande - igen...!
Suck..! Ja, visst är småbarnsträsket alldeles fantastiskt stimulerande och allmänt underbart när man har "förmånen" att se det från denna (bak-)sida..! :-)
Detta innebär att för närvarande är glamouren i mitt liv likställd med ett askgrått ansikte med typ ica-kassar under ögonen som är rödsprängda av bristen på sömn, mångfaldiga byten av blöjor med onämnbart innehåll, illvrålande från en övertrött liten tjej med över 40-gradig feber - och så lite seriös nätshopping (ja, vad f-n - NÅT kul måste man väl få ha?!) förstås.. :-)
Hoppas Ni alla har det underbart! Själv hoppas jag på att få komma åtminstone ut i trädgården en sväng imorgon... Och kanske till och med en tripp till mataffären!? Wow - vilken kick! :-)
Ha det bäst!
Kramisar,
trötta mamman...
Ta inte livet för allvarligt, Du kommer ändå inte levande ur det! :-)
De senaste fyra dagarna har jag spenderat inspärrad i mitt eget hus - i byn som gud glömde... :-)
Thess är sjuk.... Igen.... :-(
Vilket innebär sömnbrist á la grande - igen...!
Suck..! Ja, visst är småbarnsträsket alldeles fantastiskt stimulerande och allmänt underbart när man har "förmånen" att se det från denna (bak-)sida..! :-)
Detta innebär att för närvarande är glamouren i mitt liv likställd med ett askgrått ansikte med typ ica-kassar under ögonen som är rödsprängda av bristen på sömn, mångfaldiga byten av blöjor med onämnbart innehåll, illvrålande från en övertrött liten tjej med över 40-gradig feber - och så lite seriös nätshopping (ja, vad f-n - NÅT kul måste man väl få ha?!) förstås.. :-)
Hoppas Ni alla har det underbart! Själv hoppas jag på att få komma åtminstone ut i trädgården en sväng imorgon... Och kanske till och med en tripp till mataffären!? Wow - vilken kick! :-)
Ha det bäst!
Kramisar,
trötta mamman...
Ta inte livet för allvarligt, Du kommer ändå inte levande ur det! :-)
...
Härlig helg,
underbart väder
- som gjort för uteaktiviteter och familjemys!
Men med en 2-åring vars temp nästan fick mätaren att både koka och explodera,
fick man istället hålla sig inomhus...
Visst är småbarnslivet härligt!? :-)
underbart väder
- som gjort för uteaktiviteter och familjemys!
Men med en 2-åring vars temp nästan fick mätaren att både koka och explodera,
fick man istället hålla sig inomhus...
Visst är småbarnslivet härligt!? :-)
...
God morgon!!!
....Eller...??!
Ja, det hoppas jag det är för er andras del - själv kan jag inte direkt påstå att jag tycker denna arla morgon är särskilt "god"...
Inte heller kan jag skryta med att känna mig ens i närheten av utsövd och man skulle nog helt enkelt kunna uttrycka det som att jag vaknat på fel sida...
Varför? Av två stycken lika irriterande och brännj-a, som söta och underbara, skäl...
Efter att ha lagt båda barnen igårkväll, somnade jag även själv - antagligen som en direkt följd av diverse bacillusker och mediciner i kroppen och så kan ju även dublettsjungandet av till exempel "Trollmor, Bä bä, Blinka lilla stjärna" och typ tio visor till, ha haft med saken att göra!
Efter att ha hunnit sova typ 1,5 timme, så skar fröken Mistlurs stämma genom tystnaden. Och med en huvudvärk som gjorde mig svimfärdig famlade jag mig fram till köket efter migränmediciner och välling och tröstade mig med att T säkert skulle somna om snabbt när hon väl ätit lite, eftersom hon inte druckit en droppe innan hon lade sig tidigare på kvällen.
....Men tji fick jag! Med ögon stora som tefat, totalt ointresserad av vällingen och en röstnivå som kunnat väcka döda, så insåg jag ganska snabbt att den lilla damen inte hade planer på att somna inom den närmsta framtiden.... Suck!
Så under protest placerades hon åter i sin säng.
Knappt hade jag hunnit somna om, förrän det var dags igen! Måttligt road släpade jag mig åter upp ur sängen och styrde tunga steg mot T:s rum... Och så upprepades proceduren fram till klockan tre inatt och då var inte denna mamman särskilt sympatisk längre. Trött och uppgiven kapitulerade jag och lade slutligen även T i min säng, efter att ha konstaterat att hon fått hög feber.
Denna gång somnade hon snällt, emedan A högljutt protesterade mot detta ovälkomna intrång på "hans domäner" och de sista två timmarna av denna långa natt, låg jag sömnlös allra ytterst på sängkanten (helt otroligt så stor plats två små troll kan ta!?), som är allt utom mjuk eftersom det är en mässingsram...
Och när de små liven vid halvsextiden imorse deklarerade att de ville gå upp, så var det en hålögd och nästintill apatisk morsa som motvilligt kravlade sig ur sängen och hasade sig in i tv-rummet för att invänta att barnprogrammen skulle ta sin början...
Och jag konstaterade tyst för mig själv att jag nog är rätt nöjd med "bara" två barn ändå... :-)
....Eller...??!
Ja, det hoppas jag det är för er andras del - själv kan jag inte direkt påstå att jag tycker denna arla morgon är särskilt "god"...
Inte heller kan jag skryta med att känna mig ens i närheten av utsövd och man skulle nog helt enkelt kunna uttrycka det som att jag vaknat på fel sida...
Varför? Av två stycken lika irriterande och brännj-a, som söta och underbara, skäl...
Efter att ha lagt båda barnen igårkväll, somnade jag även själv - antagligen som en direkt följd av diverse bacillusker och mediciner i kroppen och så kan ju även dublettsjungandet av till exempel "Trollmor, Bä bä, Blinka lilla stjärna" och typ tio visor till, ha haft med saken att göra!
Efter att ha hunnit sova typ 1,5 timme, så skar fröken Mistlurs stämma genom tystnaden. Och med en huvudvärk som gjorde mig svimfärdig famlade jag mig fram till köket efter migränmediciner och välling och tröstade mig med att T säkert skulle somna om snabbt när hon väl ätit lite, eftersom hon inte druckit en droppe innan hon lade sig tidigare på kvällen.
....Men tji fick jag! Med ögon stora som tefat, totalt ointresserad av vällingen och en röstnivå som kunnat väcka döda, så insåg jag ganska snabbt att den lilla damen inte hade planer på att somna inom den närmsta framtiden.... Suck!
Så under protest placerades hon åter i sin säng.
Knappt hade jag hunnit somna om, förrän det var dags igen! Måttligt road släpade jag mig åter upp ur sängen och styrde tunga steg mot T:s rum... Och så upprepades proceduren fram till klockan tre inatt och då var inte denna mamman särskilt sympatisk längre. Trött och uppgiven kapitulerade jag och lade slutligen även T i min säng, efter att ha konstaterat att hon fått hög feber.
Denna gång somnade hon snällt, emedan A högljutt protesterade mot detta ovälkomna intrång på "hans domäner" och de sista två timmarna av denna långa natt, låg jag sömnlös allra ytterst på sängkanten (helt otroligt så stor plats två små troll kan ta!?), som är allt utom mjuk eftersom det är en mässingsram...
Och när de små liven vid halvsextiden imorse deklarerade att de ville gå upp, så var det en hålögd och nästintill apatisk morsa som motvilligt kravlade sig ur sängen och hasade sig in i tv-rummet för att invänta att barnprogrammen skulle ta sin början...
Och jag konstaterade tyst för mig själv att jag nog är rätt nöjd med "bara" två barn ändå... :-)
En ny dag har grytt...
Ok - he´re we go..!
Matstrejk, medicinstrejk, ta-på-sig-kläder-strejk, gå-till-skolan-strejk - och en ljudnivå som skulle göra en jetmotor generad.
... Ännu en dag har tagit sin början hos cirkus Landin-Nilsson!
(Dessa ord skrev jag redan klockan kvartisju imorse, men mina huliganer till barn har sett till att det inte varit möjligt att sitta vid datorn ens ett par minuter förrän nu... Med hjälp av diverse mutor, lekkamrater samt sovstund för den minsta, så fick jag äntligen en liten stund framför datorn!)
Matstrejk, medicinstrejk, ta-på-sig-kläder-strejk, gå-till-skolan-strejk - och en ljudnivå som skulle göra en jetmotor generad.
... Ännu en dag har tagit sin början hos cirkus Landin-Nilsson!
(Dessa ord skrev jag redan klockan kvartisju imorse, men mina huliganer till barn har sett till att det inte varit möjligt att sitta vid datorn ens ett par minuter förrän nu... Med hjälp av diverse mutor, lekkamrater samt sovstund för den minsta, så fick jag äntligen en liten stund framför datorn!)
Morgonkaos...
Efter en natt fylld av oförklarligt pip och gnäll från 6-åringen, som dessutom när han äntligen somnat låg varm som en kamin typ ovanpå mig... Shit, vad pigg och utvilad jag kände mig när samme 6-åring klockan halvsju gastade rakt i örat på mig om att få gå upp. :-)
Och det kändes ju varken lockande eller uppiggande när man insåg hur mörkt det var och hörde regnet vräka ner...
Men men - plikten kallade ju! Och efter ett antal obligatoriska koppar kaffe och en lika obligatorisk runda i medicinskåpet, så började jag känna mig någorlunda som människa igen.
Så vad händer då..?! Jo, naturligtvis - den numera lika obligatoriska morgonfejden med A...
Han skriker efter mat - men vill inte äta, han vill inte ta medicinerna, inte ta på sig... "Ska bara" se något på tv:n, spela spel, pilla sig i naveln - you name it! Och allting förstås under mycket högljudda protester alternativt vilt vrålande varvar med gråt... Suck!?
Och mamma faller ju tyvärr slutligen ner på samma nivå och det hela slutar med att jag får klä på A med våld samtidigt som vi fortsätter tjafsa om mat, medicin och pressat tidsschema och typ rusar ner till bussen med något vilt i blicken och med stackars T vilt skakande i vagnen... :-)
Slutligen skiljs vi dock som vänner och jag får den traditionella pussen och kramen innan min lille skolepåg kliver på bussen och vinkar hejdå till sin tårögda och "dåligt-samvete-fyllda" mamma...
Ännu en dag har tagit sin början... :-)
Och det kändes ju varken lockande eller uppiggande när man insåg hur mörkt det var och hörde regnet vräka ner...
Men men - plikten kallade ju! Och efter ett antal obligatoriska koppar kaffe och en lika obligatorisk runda i medicinskåpet, så började jag känna mig någorlunda som människa igen.
Så vad händer då..?! Jo, naturligtvis - den numera lika obligatoriska morgonfejden med A...
Han skriker efter mat - men vill inte äta, han vill inte ta medicinerna, inte ta på sig... "Ska bara" se något på tv:n, spela spel, pilla sig i naveln - you name it! Och allting förstås under mycket högljudda protester alternativt vilt vrålande varvar med gråt... Suck!?
Och mamma faller ju tyvärr slutligen ner på samma nivå och det hela slutar med att jag får klä på A med våld samtidigt som vi fortsätter tjafsa om mat, medicin och pressat tidsschema och typ rusar ner till bussen med något vilt i blicken och med stackars T vilt skakande i vagnen... :-)
Slutligen skiljs vi dock som vänner och jag får den traditionella pussen och kramen innan min lille skolepåg kliver på bussen och vinkar hejdå till sin tårögda och "dåligt-samvete-fyllda" mamma...
Ännu en dag har tagit sin början... :-)
Kaos.....o midsommar... :-)
Hej och hå...!
Ja, nu skulle man väl lugnt kunna säga att kaoset är ett faktum.
Gårdagen bestod av diverse sista förberedelser; städning, gräsklippning, växling av pengar och - packning....
Att försöka packa resväskor till fem pers med en fullständigt femflätad och "hjälpsam" T, var inte någon särskilt lyckad idé...
T visade dessutom redan vid uppvaket klockan 6 på morgonen att hon hade bestämt sig för att göra livet surt för alla som kom i hennes väg denna dag.
Tänk att en sådan sockersöt, späd liten "prinsessa" kan ha så mycket av "han därnere" i sig.... Jösses!
Hon bets, revs, slogs och illvrålade - ja, ni vet sådana illtjut som får typ alla hår på hela kroppen att ställa sig rakt upp!
Nåja - medan hon sov middag passade jag på att packa ner allting till barnen. Jättebra! Mycket nöjd med mig själv kände jag att jag hade läget under full kontroll. :-)
("Mannen" i huset var liksom inte till någon större hjälp - han hade haft den ovanligt taskiga tajmingen att boka in en helkväll med bästa vännen just denna dag... Det var ju ovanligt korkat, till och med för honom!)
Hursomhelst - dagen flöt på och när jag plockade undan efter middagen så tänkte jag för mig själv; "Vilka góa, duktiga ungar jag har som förströr sig själva så fint!" Föga anade jag vilken syn jag snart skulle mötas av...
För när jag klev in i vardagsrummet insåg jag brutalt vad lilla T hade sysselsatt sig med... Hon hade roat sig kungligt med att öppna båda resväskorna och glatt spritt ut samtliga typ 40 blöjor, alla kläder och diverse andra prylar, över hela golvet - och själv satt hon mycket nöjd och belåten i den ena väskan och kvittrade...!
Underbart - halleluja! Jag borde ju naturligtvis ha sett det komma, men i mitt ovanligt optimistiska och självbelåtna tillstånd över att ha fixat allt på egen hand typ, så hade jag tydligen även lyckats intala mig själv att T är en så oerhört väluppfostrad och duktig flicka att hon aldrig skulle komma på idén att hitta på hyss...
Men men...
Tro det eller ej, nu är allting nerpackat (och förseglat!) igen.
Och efter att ha checkat av allting och hängt ut en maskin tvätt (och naturligtvis intagit min dagliga ranson kaffe innan klockan 6 på morgonen) så gick jag, A och T en promenad och plockade blommor till eftermiddagens midsommarfirande - klockan 8 imorse... :-)
Ja, det ska sannerligen bli härligt att komma iväg!
Men någon semester i ordets rätta bemärkelse blir det ju mest troligt inte... Men OJ, vad mycket mys och kul vi ska ha!
Och personligen ser jag verkligen fram emot att slippa städning, matlagning och alla andra måsten i en hel vecka - och det ska ju erkännas att jag även ser fram emot att avnjuta en och annan paraplydrink!
En uppdatering om hur veckan förflutit (vilket väl inte är särskilt svårt för någon att föreställa sig!?) kommer i efterhand.
GLAD MIDSOMMAR!!!
Kramar i massor,
förväntansfull (trots allt!) semesterfirare...
"För till min mun vad mitt hjärta är fullt av" är en bra bön när man står inför något viktigt. En kortare variant är "Hjälp för i helvete!" (Mia Törnblom)
Ja, nu skulle man väl lugnt kunna säga att kaoset är ett faktum.
Gårdagen bestod av diverse sista förberedelser; städning, gräsklippning, växling av pengar och - packning....
Att försöka packa resväskor till fem pers med en fullständigt femflätad och "hjälpsam" T, var inte någon särskilt lyckad idé...
T visade dessutom redan vid uppvaket klockan 6 på morgonen att hon hade bestämt sig för att göra livet surt för alla som kom i hennes väg denna dag.
Tänk att en sådan sockersöt, späd liten "prinsessa" kan ha så mycket av "han därnere" i sig.... Jösses!
Hon bets, revs, slogs och illvrålade - ja, ni vet sådana illtjut som får typ alla hår på hela kroppen att ställa sig rakt upp!
Nåja - medan hon sov middag passade jag på att packa ner allting till barnen. Jättebra! Mycket nöjd med mig själv kände jag att jag hade läget under full kontroll. :-)
("Mannen" i huset var liksom inte till någon större hjälp - han hade haft den ovanligt taskiga tajmingen att boka in en helkväll med bästa vännen just denna dag... Det var ju ovanligt korkat, till och med för honom!)
Hursomhelst - dagen flöt på och när jag plockade undan efter middagen så tänkte jag för mig själv; "Vilka góa, duktiga ungar jag har som förströr sig själva så fint!" Föga anade jag vilken syn jag snart skulle mötas av...
För när jag klev in i vardagsrummet insåg jag brutalt vad lilla T hade sysselsatt sig med... Hon hade roat sig kungligt med att öppna båda resväskorna och glatt spritt ut samtliga typ 40 blöjor, alla kläder och diverse andra prylar, över hela golvet - och själv satt hon mycket nöjd och belåten i den ena väskan och kvittrade...!
Underbart - halleluja! Jag borde ju naturligtvis ha sett det komma, men i mitt ovanligt optimistiska och självbelåtna tillstånd över att ha fixat allt på egen hand typ, så hade jag tydligen även lyckats intala mig själv att T är en så oerhört väluppfostrad och duktig flicka att hon aldrig skulle komma på idén att hitta på hyss...
Men men...
Tro det eller ej, nu är allting nerpackat (och förseglat!) igen.
Och efter att ha checkat av allting och hängt ut en maskin tvätt (och naturligtvis intagit min dagliga ranson kaffe innan klockan 6 på morgonen) så gick jag, A och T en promenad och plockade blommor till eftermiddagens midsommarfirande - klockan 8 imorse... :-)
Ja, det ska sannerligen bli härligt att komma iväg!
Men någon semester i ordets rätta bemärkelse blir det ju mest troligt inte... Men OJ, vad mycket mys och kul vi ska ha!
Och personligen ser jag verkligen fram emot att slippa städning, matlagning och alla andra måsten i en hel vecka - och det ska ju erkännas att jag även ser fram emot att avnjuta en och annan paraplydrink!
En uppdatering om hur veckan förflutit (vilket väl inte är särskilt svårt för någon att föreställa sig!?) kommer i efterhand.
GLAD MIDSOMMAR!!!
Kramar i massor,
förväntansfull (trots allt!) semesterfirare...
"För till min mun vad mitt hjärta är fullt av" är en bra bön när man står inför något viktigt. En kortare variant är "Hjälp för i helvete!" (Mia Törnblom)
Ännu en kväll/natt/dag... :-)
Måndag kväll...
Klockan är nästan tio på kvällen och jag börjar precis komma in i den sköna slummern som föregår sömnen - och då händer det...
Som på en given signal står plötsligt båda ungarna som cigarrer i sina respektive sängar och illvrålar!
T är tvärförkyld, har feber och är så igentäppt att både näsa och mun rinner hejdlöst på henne. Och A... Tja, vem vet egentligen varför (eller när) han får sådana ryck!?
Hursomhelst - både jag och gubben får ju engagera oss för att få ro i lägret igen, och en timme senare hör man åter barnens snusande och småsnarkanden. Problemet är bara att nu är jag ju såklart klarvaken!
Nåja, till slut somnar jag äntligen om, för att vid halvtvåtiden åter bli väckt - av kattskrället... :-(
Han skulle ju absolut inte komma in när jag stod och ropade efter honom tidigare på kvällen, men NU passar det tydligen den lille kungligheten... Han sätter sig precis vid sovrumsfönstret och jamar ihärdigt tills jag hör honom och släpper in honom - alternativet är ju att han hinner väcka hela grannskapet med sin "skönsång" och då lever vi plötsligt farligt allihopa, inte bara ett av kattens liv som står på spel då!
Hm - nåja, sen fick jag åtminstone sova några timmar...
Vid 6-tiden vaknade jag med ett ryck - halleda, "sovmorgon" tänkte jag!!? Mmmm.... Jag låg och njöt av lugnet och tystnaden och kaffedoften från köket, när plötsligt en gäll liten flickröst slog ner som en blixt i morgondvalan och uppfordrande nästan röt fram; "Mm-A-MMM-AAAAA"!?!
Jahaja, en ny dag och nya utmaningar alltså!
Förstår bara inte hur mina barn går från djupsömn till hyperaktiv klarvakenhet på en millisekund - och varför kan jag inte bara någon enda morgon få lite av deras outtömliga energiförråd, så att de en enda morgon kan få slippa se sin tilltufsade morsa tigande släpa sig fram i mattluddet, i sin jakt på koffein - och medicin..!?
Tio minuter senare är de två supersnoriga avkommorna i full fart.
T har just satt i sig ännu ett av mina lypsyl, Mora Träsk dånar ännu en morgon från tv:n inne i rummet och A sitter i köket och vrålar; "Skvallerbytta bingbong...."!
Men någon timme senare, när de små liven fått på sig prins- och prinsess(e)skrud (temat för dagen på dagis!), så är det ju precis vad dom är: Mamma´s älskade prins och prinsessa!
Ha en underbar dag!
Kram,
Anna
"Ta ut glädjen i förskott - annars kanske det aldrig blir någon!"
Klockan är nästan tio på kvällen och jag börjar precis komma in i den sköna slummern som föregår sömnen - och då händer det...
Som på en given signal står plötsligt båda ungarna som cigarrer i sina respektive sängar och illvrålar!
T är tvärförkyld, har feber och är så igentäppt att både näsa och mun rinner hejdlöst på henne. Och A... Tja, vem vet egentligen varför (eller när) han får sådana ryck!?
Hursomhelst - både jag och gubben får ju engagera oss för att få ro i lägret igen, och en timme senare hör man åter barnens snusande och småsnarkanden. Problemet är bara att nu är jag ju såklart klarvaken!
Nåja, till slut somnar jag äntligen om, för att vid halvtvåtiden åter bli väckt - av kattskrället... :-(
Han skulle ju absolut inte komma in när jag stod och ropade efter honom tidigare på kvällen, men NU passar det tydligen den lille kungligheten... Han sätter sig precis vid sovrumsfönstret och jamar ihärdigt tills jag hör honom och släpper in honom - alternativet är ju att han hinner väcka hela grannskapet med sin "skönsång" och då lever vi plötsligt farligt allihopa, inte bara ett av kattens liv som står på spel då!
Hm - nåja, sen fick jag åtminstone sova några timmar...
Vid 6-tiden vaknade jag med ett ryck - halleda, "sovmorgon" tänkte jag!!? Mmmm.... Jag låg och njöt av lugnet och tystnaden och kaffedoften från köket, när plötsligt en gäll liten flickröst slog ner som en blixt i morgondvalan och uppfordrande nästan röt fram; "Mm-A-MMM-AAAAA"!?!
Jahaja, en ny dag och nya utmaningar alltså!
Förstår bara inte hur mina barn går från djupsömn till hyperaktiv klarvakenhet på en millisekund - och varför kan jag inte bara någon enda morgon få lite av deras outtömliga energiförråd, så att de en enda morgon kan få slippa se sin tilltufsade morsa tigande släpa sig fram i mattluddet, i sin jakt på koffein - och medicin..!?
Tio minuter senare är de två supersnoriga avkommorna i full fart.
T har just satt i sig ännu ett av mina lypsyl, Mora Träsk dånar ännu en morgon från tv:n inne i rummet och A sitter i köket och vrålar; "Skvallerbytta bingbong...."!
Men någon timme senare, när de små liven fått på sig prins- och prinsess(e)skrud (temat för dagen på dagis!), så är det ju precis vad dom är: Mamma´s älskade prins och prinsessa!
Ha en underbar dag!
Kram,
Anna
"Ta ut glädjen i förskott - annars kanske det aldrig blir någon!"
Egentid...
Aaaaaahhh....
En nöjd, belåten och lättad suck undslipper mig, när jag konstaterar att båda busungarna sover klockan halvåtta på kvällen.
Mmmm... - äntligen lite egentid! Kanske lyxa med ett bad, skriva lite eller varför inte umgås lite med gubben, se en bra film och liksom vara man och kvinna, typ..?!
Hmmm.... Angenäma bekymmer, vilket ska jag välja....??
HALLÅ!?! Sen vaknade jag med filten i örat...
Vaddå egentid?! Finns det någon kvinna eller småbarnsmamma som vet eller förstår innebörden av det ordet?! :-)
"Egentid".... Jaa, det har jag ju dom tre gångerna om dagen som jag typ går på toaletten - fast det är klart, då är ju alltid minst ett av barnen också med...
Eller; .."Oh, ja - jag hade så mysigt idag - jag fick en massa egentid när mor passade barnen några timmar. Så då passade jag på att åkat och storhandla, städa hela huset, renbädda alla sängar, putsa fönster, rensa garderober, fixa i trädgården...." Wow - vilken lyx och storartad egotripp! :-)
Hmm.. Nåja - det här är väl något som hör småbarnsträsket till! (Eller?!)
Hursomhelst, så har jag redan valt bort i stort sett allt det jag ifrån början fantiserade om och rationaliserat om lite...
Nu har jag ju hunnit skriva lite, gubben sitter i soffan några meter ifrån mig (vilket ju ändå innebär att vi umgåtts en stund, eller?!) och nu är jag lika trött som ungarna var för typ en halvtimme sen...
Med andra ord - ännu en kväll går denna svensken och lägger sig löjligt tidigt! :-) Men å andra sidan så jämnar det ut sig, eftersom jag (läs "barnen") även går upp löjligt tidigt...
Nåja - det kommer väl ett liv efter småbarnsträsket hoppas jag! ....Eller...??? :-)
Trötta kramar,
Anna
"Igårkväll smidde jag tusen planer och imorse gjorde jag som vanligt...." :-)
En nöjd, belåten och lättad suck undslipper mig, när jag konstaterar att båda busungarna sover klockan halvåtta på kvällen.
Mmmm... - äntligen lite egentid! Kanske lyxa med ett bad, skriva lite eller varför inte umgås lite med gubben, se en bra film och liksom vara man och kvinna, typ..?!
Hmmm.... Angenäma bekymmer, vilket ska jag välja....??
HALLÅ!?! Sen vaknade jag med filten i örat...
Vaddå egentid?! Finns det någon kvinna eller småbarnsmamma som vet eller förstår innebörden av det ordet?! :-)
"Egentid".... Jaa, det har jag ju dom tre gångerna om dagen som jag typ går på toaletten - fast det är klart, då är ju alltid minst ett av barnen också med...
Eller; .."Oh, ja - jag hade så mysigt idag - jag fick en massa egentid när mor passade barnen några timmar. Så då passade jag på att åkat och storhandla, städa hela huset, renbädda alla sängar, putsa fönster, rensa garderober, fixa i trädgården...." Wow - vilken lyx och storartad egotripp! :-)
Hmm.. Nåja - det här är väl något som hör småbarnsträsket till! (Eller?!)
Hursomhelst, så har jag redan valt bort i stort sett allt det jag ifrån början fantiserade om och rationaliserat om lite...
Nu har jag ju hunnit skriva lite, gubben sitter i soffan några meter ifrån mig (vilket ju ändå innebär att vi umgåtts en stund, eller?!) och nu är jag lika trött som ungarna var för typ en halvtimme sen...
Med andra ord - ännu en kväll går denna svensken och lägger sig löjligt tidigt! :-) Men å andra sidan så jämnar det ut sig, eftersom jag (läs "barnen") även går upp löjligt tidigt...
Nåja - det kommer väl ett liv efter småbarnsträsket hoppas jag! ....Eller...??? :-)
Trötta kramar,
Anna
"Igårkväll smidde jag tusen planer och imorse gjorde jag som vanligt...." :-)
Helgen...
Efter ett hektiskt veckoslut sitter jag äntligen vid datorn en stund igen.. :-)
Det har varit fullt ös sedan i fredagsmorse, och jag har hunnit med både läkarbesök med A, fixa "pool" i trädgården till barnen, varit på konfirmation och - jajamensan, en sväng på staden blev det minsann också! Hej o hå...
Tänk att man på kvällen är 20 år igen, men dagen efter känner man sig snarare som 90 +..... :-)
Lördagmorgon; Klockan är halvsju - och på Kläsingevägen 8 råder det febril aktivitet!
Men inte i flitens tecken, om nu någon lurades att tro det, utan på det viset det blir när två hyperaktiva barn hunnit vara uppe sen klockan 6, lagt in turbon med en gång och lagt ribban för dagen... :-) Bollar flyger genom luften, alla leksaker med ljudeffekter av allehanda slag är igång och ljudnivån är öronbedövande...
Mitt i detta inferno, i stormens öga, sitter två mer eller mindre apatiska föräldrar och undrar hur man någonsin kunnat sova längre än till typ 5-6 på morgonen?! Och vad i hela fridens namn gjorde man av all tid innan man fick barn??! :-)
Vi brukar också lite hånfullt sitta och vara skadeglada vid blotta tanken på att bjuda in folk i vår omgivning på ett par övernattningar i "the House from Hell"... :-)
Klockan åtta befinner vi oss allihopa ute i trädgården, i full färd med ogräsplockande och sandkaksbakande - allting till tonerna av tjoande och stundtals illvrålande barn. När jag klockan halvnio drar igång gräsklipparen, tycker mannen att jag visar grannarna dålig hänsyn... Men faktum är, att efter att ha pratat med de närmsta grannarna lite senare framåt förmiddagen, så visar det sig att jag haft rätt i mina tankegångar; gräsklipparen har inte väckt någon. Däremot sonens tjutande och vrålande...! :-) Hmmm - lite pinsamt ju.. Men svårt att sätta munkavle på ungen! :-)
På eftermiddagen bar det iväg till kyrkan i Saxtorp för att närvara vid systersonens konfirmation (dock förbjöds man och barn från att närvara i kyrkan - för ALLA´S trevnad och överlevnad :-) !). Jag vill än en gång understryka hur glad, lättad och stolt jag är Calle, över att över huvud taget få vara på Din konfirmation - vi är alla så otroligt tacksamma för Din änglavakt!
Lördagkväll: Hmmm... :-) Som sagt - utgång stod på schemat! Hahaha.. SÅ mycket roligt vi kan ha tillsammans Pilla!!! :-)Tusen tack än en gång för en supertrevlig kväll! Synd bara att man inte är lika "ung och fräsch" dagen efter... :-)
Slutligen vill jag än en gång citera min älskade och kloke lille A.
Imorse när vi nyss gått upp, gick han in till lillasyster T medan jag gjorde hennes välling. Jag kunde höra hur han pratade och skojade med henne, så hon kiknade av skratt (trots den höga febern hon haft sedan i lördagskväll..).
När jag kom in till dom säger A plötsligt; "Mamma - man växer av kärlek"! :-) Älskade lille unge... :-) Ja, tänk så stora Ni två ska bli då, med tanke på all den kärlek vi hyser för Er! Mamma älskar Er, mest i hela världen!
Ha en underbar dag!
Kram,
Anna
Det har varit fullt ös sedan i fredagsmorse, och jag har hunnit med både läkarbesök med A, fixa "pool" i trädgården till barnen, varit på konfirmation och - jajamensan, en sväng på staden blev det minsann också! Hej o hå...
Tänk att man på kvällen är 20 år igen, men dagen efter känner man sig snarare som 90 +..... :-)
Lördagmorgon; Klockan är halvsju - och på Kläsingevägen 8 råder det febril aktivitet!
Men inte i flitens tecken, om nu någon lurades att tro det, utan på det viset det blir när två hyperaktiva barn hunnit vara uppe sen klockan 6, lagt in turbon med en gång och lagt ribban för dagen... :-) Bollar flyger genom luften, alla leksaker med ljudeffekter av allehanda slag är igång och ljudnivån är öronbedövande...
Mitt i detta inferno, i stormens öga, sitter två mer eller mindre apatiska föräldrar och undrar hur man någonsin kunnat sova längre än till typ 5-6 på morgonen?! Och vad i hela fridens namn gjorde man av all tid innan man fick barn??! :-)
Vi brukar också lite hånfullt sitta och vara skadeglada vid blotta tanken på att bjuda in folk i vår omgivning på ett par övernattningar i "the House from Hell"... :-)
Klockan åtta befinner vi oss allihopa ute i trädgården, i full färd med ogräsplockande och sandkaksbakande - allting till tonerna av tjoande och stundtals illvrålande barn. När jag klockan halvnio drar igång gräsklipparen, tycker mannen att jag visar grannarna dålig hänsyn... Men faktum är, att efter att ha pratat med de närmsta grannarna lite senare framåt förmiddagen, så visar det sig att jag haft rätt i mina tankegångar; gräsklipparen har inte väckt någon. Däremot sonens tjutande och vrålande...! :-) Hmmm - lite pinsamt ju.. Men svårt att sätta munkavle på ungen! :-)
På eftermiddagen bar det iväg till kyrkan i Saxtorp för att närvara vid systersonens konfirmation (dock förbjöds man och barn från att närvara i kyrkan - för ALLA´S trevnad och överlevnad :-) !). Jag vill än en gång understryka hur glad, lättad och stolt jag är Calle, över att över huvud taget få vara på Din konfirmation - vi är alla så otroligt tacksamma för Din änglavakt!
Lördagkväll: Hmmm... :-) Som sagt - utgång stod på schemat! Hahaha.. SÅ mycket roligt vi kan ha tillsammans Pilla!!! :-)Tusen tack än en gång för en supertrevlig kväll! Synd bara att man inte är lika "ung och fräsch" dagen efter... :-)
Slutligen vill jag än en gång citera min älskade och kloke lille A.
Imorse när vi nyss gått upp, gick han in till lillasyster T medan jag gjorde hennes välling. Jag kunde höra hur han pratade och skojade med henne, så hon kiknade av skratt (trots den höga febern hon haft sedan i lördagskväll..).
När jag kom in till dom säger A plötsligt; "Mamma - man växer av kärlek"! :-) Älskade lille unge... :-) Ja, tänk så stora Ni två ska bli då, med tanke på all den kärlek vi hyser för Er! Mamma älskar Er, mest i hela världen!
Ha en underbar dag!
Kram,
Anna
En normal inköpsrunda..
Aldrig någonsin mer, under några som helst omständigheter, åker vi iväg och handlar på eftermiddagen med barnen...!
Det är fullständigt omöjligt att ens fundera på att uträtta några ärenden, när barnen först hunnit vara på dagis - och inköpsrundan häromdagen var definitivt inget undantag!
Tanken var att det skulle inhandlas sandaler till barnen..
Vi hann bara kliva in i den typ femtonhundra kvadratmeter stora, nästan folktomma, affären, så förvandlades plötsligt mina små raringar till fullfjädrade huliganer och jag är ganska säker på att man dessutom kunde skönja - åtminstone tillfälligt - svarta horn i de små pannorna.
Och de gjorde genast om hela lokalen till en stor arena för bollsport, olika sorters löptävlingar och hoppgropar!
T greppade en fotboll och A en basketboll, och så var cirkusen igång, ljudnivån maxad och stressen infann sig som ett brev på posten (dålig liknelse förresten - posten har man ju inte kunnat lite på på länge..).
Och som grädde på moset tjongade T rakt in i en metallklädd hyllhörna och det glada tjoandet byttes ut mot lika högljudd barngråt och tandgnisslan... Men det gick över överraskande snabbt och i nästa ögonblick var båda ungarna försvunna.. Men tack vare en uppmärksam expedit (som antagligen var så hjälpsam för att hon var desperat och redo att göra vad som helst för att få ut oss ur butiken!), så hittade vi dom utanför affären, på den vältrafikerade parkeringen...
Svetten forsade av mig (och de anställda samt övriga kunder i butiken!), innan vi äntligen kunde gå därifrån. Tyvärr hade vi dock efter allt besvär och alla "aktiviteter", bara fått tag i skor till mannen. Detta innebar ju att vi var tvungna att besöka en butik till...Hur det gick? Take a wild guess...!
Medan jag försökte prova ett par sandaler, for A iväg som en "måsskit i dimma" och började glatt prova och dra fram ALLT som kom i hans väg och T passade helt enkelt på att "försvinna" för att strax därpå återfinnas typ högst upp på en av alla skohyllorna... Och gubben då?! Tja, han kunde lika gärna ha befunnit sig i en annan galax, med tanke på den "support" han gav..!
Slutresultat? Ett heligt löfte (se ovan!) att aldrig återupprepa denna typ av utflykt - av ren överlevnadsinstinkt och med en viss hänsyn även tagen till förståndet... :-)
Det är fullständigt omöjligt att ens fundera på att uträtta några ärenden, när barnen först hunnit vara på dagis - och inköpsrundan häromdagen var definitivt inget undantag!
Tanken var att det skulle inhandlas sandaler till barnen..
Vi hann bara kliva in i den typ femtonhundra kvadratmeter stora, nästan folktomma, affären, så förvandlades plötsligt mina små raringar till fullfjädrade huliganer och jag är ganska säker på att man dessutom kunde skönja - åtminstone tillfälligt - svarta horn i de små pannorna.
Och de gjorde genast om hela lokalen till en stor arena för bollsport, olika sorters löptävlingar och hoppgropar!
T greppade en fotboll och A en basketboll, och så var cirkusen igång, ljudnivån maxad och stressen infann sig som ett brev på posten (dålig liknelse förresten - posten har man ju inte kunnat lite på på länge..).
Och som grädde på moset tjongade T rakt in i en metallklädd hyllhörna och det glada tjoandet byttes ut mot lika högljudd barngråt och tandgnisslan... Men det gick över överraskande snabbt och i nästa ögonblick var båda ungarna försvunna.. Men tack vare en uppmärksam expedit (som antagligen var så hjälpsam för att hon var desperat och redo att göra vad som helst för att få ut oss ur butiken!), så hittade vi dom utanför affären, på den vältrafikerade parkeringen...
Svetten forsade av mig (och de anställda samt övriga kunder i butiken!), innan vi äntligen kunde gå därifrån. Tyvärr hade vi dock efter allt besvär och alla "aktiviteter", bara fått tag i skor till mannen. Detta innebar ju att vi var tvungna att besöka en butik till...Hur det gick? Take a wild guess...!
Medan jag försökte prova ett par sandaler, for A iväg som en "måsskit i dimma" och började glatt prova och dra fram ALLT som kom i hans väg och T passade helt enkelt på att "försvinna" för att strax därpå återfinnas typ högst upp på en av alla skohyllorna... Och gubben då?! Tja, han kunde lika gärna ha befunnit sig i en annan galax, med tanke på den "support" han gav..!
Slutresultat? Ett heligt löfte (se ovan!) att aldrig återupprepa denna typ av utflykt - av ren överlevnadsinstinkt och med en viss hänsyn även tagen till förståndet... :-)
