Liten blir stor... :-)

Aldrig mera dagis...
... "Men jag kommer hit och hälsar på"!


Älskade lille A...
Ja, igår var alltså sista dagen på dagis - någonsin!
Och därmed är småbarnsåren ett minne blott... Och en ny era inleds - skolåldern...!
... Jösses!? Var blev denna tiden av?! Vänta lite nu - jag är inte redo... JAG är inte redo... Jag är INTE redo...!

Minns det som igår när jag höll min lille prins, min lille lille fågelunge, första gången och lovade att älska och skydda honom - ALLTID! :-)
Men hur ska jag kunna skydda honom mot världen - livet - nu..?!
När han ska börja skolan, åka skolbuss och dessutom mötas av både barn och vuxnas fördomar inför ADHD..?

Usch ja.... Återigen påminns jag om den livslånga oron som föräldraskapet innebär.
Och visst - jag erkänner; Jag är sjåpig med mina ungar! :) Och kan man älska sina barn "för mycket", så är jag skyldig till det också!
Men visst känns det i modershjärtat, när man snart ska se sin förstfödde (inte för jag tror att det blir lättare med T den dagen det är hennes tur!) kliva på en stor buss för att åka till skolan?! :-)

Hursomhelst - min lille store påg hade en stor dag på flera sätt igår.
Inte nog med att det var sista dagen på dagis - på kvällen kom han rusande och visade stolt och med skräckblandad förtjusning att han minsann har en tand som är lös - den första!!!
Så visst håller liten på att bli stor... (Snyft.. :-) )
Och just nu är hans största bekymmer att han ska få tanden i halsen när han sover. Eller, Gud förbjude!, tänk om han tappar den på flyget eller i Turkiet??! Hur ska då tandfén hitta dit?? :-)

Ja, dom där barnen... Dom är verkligen brännjävliga emellanåt - men samtidigt fullständigt oemotståndliga och underbara! :-)

Nej, nu måste jag fortsätta packa..! Det sista är nu i tvätten, väskorna relativt välfyllda - och nittio köttbullar rullade inför morgondagen... :-)
Semester? JATACK! :-)

Kram,
Anna


Kommentarer
Postat av: Pernilla

Hej,igen mina vänner!

Han är såå "redi" din STORA,lilla påg!

Såklart oroar man sig för allt..hela tiden,Anna.

Det kommer du/ni aldrig ifrån.

Men låt nu sommaren gro,och din påg kommer att "växa" med skolan jag lovar.

Och med hans "muväder" kommer han att kämpa med näbbar och klor för att komma in i gänget.

Tror det kommer gå såå bra för din STORA,lilla påg .

Ha nu en UNDERBAR semester på ert "eget lilla vis"

;-)) Hälsa Lollo och Bernie

Kram från "tant" Pilla

ps.hälsa tandfen ds

2008-06-19 @ 14:01:19
Postat av: syster yster

Ja du har så rätt: tiden när barnen är hos oss går SÅÅÅ snabbt. Jag har ju (tack och lov) fortfarande Sebbe hemma, och den dagen han ska flytta kommer jag att tjuta. Han har ju ALLTID bott hos mig. Samtidigt som man ibland kan önska att "om de bara blev lite äldre, så att jag kan se att allting ordnat sig till det bästa" så vill man, när de väl är lite äldre, att de ska stanna hos en för evigt. Detta visste man inget om den dagen man bestämde sig för att bli förälder. Den stora lycka och mäktiga känslor av kärlek som väntade, och samtidigt denna (mer eller mindre) ständiga oro för dem. Oavsett ålder. Härliga ungar!! Kram

2008-06-19 @ 20:49:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0