. . .

När självkänslan blir så låg att den övergår i självförakt
-  vad gör man då?
Och vem är man då..?!

Blott en skugga av det jag
man trott sig känna
- dessutom en skugga man helst inte vill kännas vid,
då skammen, samvetet, tvivlet och självföraktet
är allt för tungt...

Famlar i mörker, griper efter halmstrån
- snubblar och faller om vartannat,
men på något sätt lyckas man resa sig igen,
likt Fågel Phoenix...

Men det är smärtsamt,
att tycka så illa om sig själv,
den man är och blivit.
Att vara vilsen och inte hitta vägen tillbaka,
till ett lättare sinne och harmoni.

Dock är väl lagen om alltings jävlighet så,
att man måste nudda botten först
innan man kan börja klättra upp igen
- men då kan det å andra sidan bara gå uppåt! :-)

Kärlek!
// Anna

"Att lära känna andra är vishet. Att lära känna sig själv är den högsta vishet"

"Jag är helt unik - som alla andra..." -
värt att lägga på minnet, kanske..!? :-)

Kommentarer
Postat av: J O A

Ja kom ihåg- du är unik!

2009-02-03 @ 22:43:57
URL: http://livetsomjaglever.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0