When a man loves a woman...
I arla morgonstund, närmare bestämt klockan halv fem, ljöd signalen denna lördagsmorgon...
Och då pratar jag inte om väckarklockan - eller tja, det är det ju på sitt sätt förstås..
Det var nämligen min kära lilla T som hade den dåliga smaken att tycka vi skulle kliva upp vid denna okristliga tidpunkt..!
Och när mamman satte sig med dottern i soffan och slog på tv:n, så visade dom "When a man loves a woman"...
Jag har ju sett den förr - men den är sannerligen värd att se flera gånger! Och som jag tjöt, denna mörka och tidiga morgonstund! Patetisk? Ja, alldeles säkert - men den är faktiskt riktigt fin! För att inte tala om musiken...
När R.E.M:s "Everybody hurts" skrålade från tv:n så strömmade tårarna nedför mina kinder... Det var som om alla uppdämda känslor efter den senaste tidens händelser skulle ut på en och samma gång och det värkte verkligen i hela mig.. Men samtidigt var det så befriande att få lätta på trycket lite, att en liten stund där i soffan och i ljuset från tv:n, få lov att vara ledsen och upprörd och låta sig beröras.
För oavsett om det är stort eller smått, om allt är fel eller inget - så behöver vi få lov att släppa spärrarna ibland, bara vara närvarande i våra känslor en stund...
Kärlek!
//Anna
Ögon som inte gråter, ser inte...
Och då pratar jag inte om väckarklockan - eller tja, det är det ju på sitt sätt förstås..
Det var nämligen min kära lilla T som hade den dåliga smaken att tycka vi skulle kliva upp vid denna okristliga tidpunkt..!
Och när mamman satte sig med dottern i soffan och slog på tv:n, så visade dom "When a man loves a woman"...
Jag har ju sett den förr - men den är sannerligen värd att se flera gånger! Och som jag tjöt, denna mörka och tidiga morgonstund! Patetisk? Ja, alldeles säkert - men den är faktiskt riktigt fin! För att inte tala om musiken...
När R.E.M:s "Everybody hurts" skrålade från tv:n så strömmade tårarna nedför mina kinder... Det var som om alla uppdämda känslor efter den senaste tidens händelser skulle ut på en och samma gång och det värkte verkligen i hela mig.. Men samtidigt var det så befriande att få lätta på trycket lite, att en liten stund där i soffan och i ljuset från tv:n, få lov att vara ledsen och upprörd och låta sig beröras.
För oavsett om det är stort eller smått, om allt är fel eller inget - så behöver vi få lov att släppa spärrarna ibland, bara vara närvarande i våra känslor en stund...
Kärlek!
//Anna
Ögon som inte gråter, ser inte...
Kommentarer
Postat av: J O A
Skickar en stor varm kram!!!!!
Trackback
