annalandinnilsson

Som nog alla förstår, så har det varit svårt att tänka på mycket annat än min / vår far den senaste veckan..
Och dagar och nätter har varit fyllda av tankar, känslor och förstås, sorg.
Dessutom var ju far inte "bara" en älskad och respekterad make och far, utan även en högt älskad och ofta efterfrågad morfar och de sista dagarna har jag ägnat åt att försöka förklara för mina barn vad som hänt deras morfar och det är inte helt lätt... Min älskade lille Anthony - den store funderaren! - tänker, grubblar och är väldigt tyst. Och lilla Thess, som alltid haft ett mycket speciellt band till sin morfar, försöker förstå så gott hon kan med hänsyn till sina unga år.

Far...
Aldrig mer får jag se dig,
aldrig mer får jag höra din hesa röst,
aldrig mer får jag höra ditt skratt, dina rappa svar eller kvicktänkta skämt,
aldrig mer får jag se dig kliva ur bilen - din käraste ägodel och ditt andningshål..
Det är SÅ mycket vi kommer att sakna och aldrig mer få se, höra och uppleva.
A l d r i g - är en mycket lång tid...
Men aldrig ska jag (vi) glömma,
och aldrig ska vi sluta älska Dig
- Du var helt unik far, one of a kind!

//Anna




Och apropå "aldrig", så valde vi följande rader till far´s annons..;

"Det är aldrigheten som gör så ont,
Aldrig mer kommer Du att vara här hos oss
Aldrig mer får vi höra Din röst och Ditt skratt
Aldrig mer får vi krama om Dig
Hela resten av våra liv måste vi leva utan Dig"