Fem månader av saknad..
Jag kan inte fatta,
att fem månader hunnit gå...
Sorgen, smärtan och saknaden
är lika stor nu som då!
Älskade lille Far,
jag hoppas Du vet hur otroligt saknad Du är av oss alla!
Ingenting kommer någonsin att bli sig riktigt likt igen,
när inte Du är bland oss...
Du fattas oss!
..Och inte en dag går förbi utan att jag tänker på Dig,
minns någonting vi gjort eller hör någon sång vi båda gillade,
- och inte en enda dag har gått utan att jag gråter över min / vår stora förlust..!
Jag älskar Dig Far
- Du har på så många sätt gjort mig till den jag är!
Och mina barn älskar och saknar sin älskade morfar,
som rycktes ifrån dom alldeles för tidigt...
Kärlek!
// Anna.
ojojoj vad det gör ont att se honom just idag. han är så levande när man tänker på ´honom o ser honom på foton. jag tror han finns nånstans nära oss alla. åtminstone är det vad jag vill tro. älskar dig, far
Kära söstra mi... Usch ja, ibland gör det mera ont än annars. Men jag håller helt med Dig - jag är också övertygad om att han är med oss - nära. Och som Du också säger, så är det åtminstone det man vill tro - och tron är ju stark.. :-)
Dom man älskar finns för alltid med en i ens hjärta.
Kom igåg det....
Hoppas solen fortsätter lysa på dej och att du lyser som solen.
kram
Hade jag tipsat dig om boken "Tala med himlen" av James van Praagh?? Den hjälpte mig i många jobbiga stunder av saknaden..
Känner så med dig..vet allt för väl hur smärtan och saknaden känns..Jag kunde inte tro att sorgen skulle vara så stor och göra så ont..men det är åxå ett fint bevis på hur nära man stod varandra..tror det är få förunnat att ha den nära och innerliga kontakten till sin pappa som vi båda verkar ha haft..Så rika vi blev och så kännbar förlusten sedan blev..
STOR KRAM <3
