Allting kan gå itu...

..... Men ett hjärta kan gå i tusen bitar...! :-(

Usch ja, så är det verkligen...
Och även om man tror att man är "förberedd", så tror jag aldrig att man är det....
Man är nog aldrig i ordets mening beredd på att ta ett slutgiltigt farväl av någon man älskar...
Det gör SÅ ont, så förfärligt ont
- vetskapen om att aldrig någonsin mera få se min älskade mor (eller far heller för den delen!),
att aldrig mera få höra hennes röst,
aldrig mer se henne komma glatt leende i sin lilla bil till mig och sina älskade yngsta barnbarn,
att aldrig mer slå hennes telefonnummer eller få hennes alltid så kloka råd,
aldrig mera få krama om denna underbara, omtänksamma, kärleksfulla lilla människa och berätta hur mycket jag älskar henne... :-(

Åh, lilla älskade mor
- ingenting blir någonsin sig likt igen!
Du var vår sammanhållande länk, på alla sätt
- Du visste alltid vad man borde och skulle göra och säga,
Du hade alltid koll på allting och det fanns ingenting som Du inte kunde göra!
Far var one-of-a-kind,
men Du kära mor... Du var helt unik! <3 Vore jag en femtedel av vad Du var skulle jag vara stolt!
Hela Ditt liv satte Du alla andra och deras välbefinnande främst,
Du värnade om allt och alla och gjorde ett mycket stort intryck på alla Du mötte
- oavsett om det var någon som känt Dig hela livet, under en period på arbetet eller någon som Du av en händelse mötte på Ica fem minuter.
Din värme, Ditt otroligt stora hjärta ( hur fanns det plats till ett så stort hjärta i en så liten kropp..?! ),
Din omtanke och omsorg för alla och inte minst Din gränslösa, ovillkorliga och eviga kärlek till oss alla,
har gjort ett så otroligt stort intryck på alla som Du mött och inte minst på alla oss som hade förmånen att stå Dig närmst!

Aldrig ska jag sluta älska Dig...! Jag är så otroligt glad och tacksam för att just DU varit min mor
- tack för ALLT som Du gett och gjort för oss alla!
Du var mitt allt mor! Vad ska jag göra nu..?! Vad är jag utan Dig?!
Det är aldrigheten som är värst... :-(

Vi älskar Dig mor!
"Flyg fågel flyg, med små vingar som Du har,
flyg fågel flyg, tag en hälsning med till Far..."

Kärlek!
//Anna



Kommentarer
Postat av: Pilla

Kramar!

2011-10-14 @ 06:59:24
Postat av: Bellan

Så sant som du skriver - man är aldrig beredd även om det är väntat, detta förfärligt hemska avsked man måste ta.

Många tankar och kramar går till dig ska du veta <3

//Bellan

2011-10-14 @ 12:58:56
URL: http://bellan-autism-adhd.blogspot.com
Postat av: Tina

Oj, finns inga ord. Varma kramar och en massa styrka till dig. Så sorgligt att jag fryser. Kram Tina

2011-10-14 @ 19:07:53
URL: http://www.tina-exanimo.blogspot.com
Postat av: ann

Jag var aldrig förberedd på ett farväl,trots att jag visste att min pappa skulle dö i cancer.Det är tufft att släppa den man älskar så mycket.Önskar så att du skulle ha fått slippa det..styrke kramar från Åland.

2011-10-15 @ 14:21:55
Postat av: iesson

Kära Anna! Livet har sin väg - oavsett man vill det eller ej - känner både varmt och starkt med dig då jag själv varit i samma situation flera gånger. Jag förlorade pappa när jag var 17 år och sedan dess har både goda vänner och nästan hela släkten försvunnit....och snart står nog min mamma också på tur... Tänker på dig och skickar Kramisar i mängder! iesson

2011-10-17 @ 12:43:55
URL: http://iesson.bloggsida.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0