Smärtan är enorm...
Jag beklagar verkligen att mina rader här för närvarande är allt utom upplyftande...
Men skrivandet är för tillfället min enda ventil för att försöka hantera och orka bära smärtan.
Och ont gör det, så förfärligt ont, både fysiskt och psykiskt och flera gånger om dagen känns det bokstavligt talat som att jag ska gå sönder fullständigt... Smärtan är så total!
Jag kan inte förstå att min älskade lilla Mor aldrig mer kommer att ringa mig,
att hon aldrig mer kommer hit för att träffa sina "små godingar" som hon ofta kallade barnen.
Aldrig mer kommer Anthony få sova över hos sin älskade mormor och mysa tillsammans som bara dom kunde,
aldrig mer kommer Thess att kunna rusa in i mormor´s famn, linda sina små armar om henne och berätta hur mycket hon älskar henne
- och aldrig någonsin mer kommer jag själv att få krama min lilla Mor och själv få berätta hur mycket jag älskar henne och hur mycket jag uppskattar allt som hon gjort för oss alla, hela livet...!
Och jag kan absolut inte föreställa mig att jag om bara några dagar ska ta ett sista farväl av Mor,
stå vid hennes kista och försöka uttrycka min stora kärlek, tacksamhet, saknad och sorg...
Just nu känns det som att smärtan aldrig kommer att lindras... !?
Åh, älskade lilla Mor - vad ska jag göra utan Dig?!
Du var min stora förebild, min klippa,
och jag saknar Dig så förfärligt mycket!
Aldrig ska jag sluta älska Dig!
//Anna
Hej Anna. Åh vad det gör mig sorgsen att du/ni har förlorat eran mor. Jag ska inte säga att jag vet hur det känns, för det kan jag omöjligt göra, men jag vet att det gör oerhört ont innombords då en nära anhörig inte längre finns kvar. Jag vill bara säga till dig att du finns i mina tankar. Kram/Cinderellaheart
Det som hon gav av kärlek är energi som aldrig kan försvinna..
Alla hennes tankar, handlingar och ord kan forsätta att leva kvar genom dig..
Jag kände alla dessa minnen och kärlek som en enda stor såpbubbla som jag kunde befinna mig i, där pappa fanns när allt var som jobbigast..men allt det där kan du allt för väl när du redan bearbetat en allt för stor sorg redan..
Är ändå övertygad om att hon finns med dig..fast på ett sätt vi inte alltid önskar..både hon och din pappa..
Sänder så många kramar till dig..
Kan inte hon ta ett snack med änglarna nu att du prövats färdigt på väldigt väldigt länge nu..
vi är många som delar din sorg, som du vet, och jag tror det är få förunnat att haft en sådan nära relation till sin mor som vi haft. hon har betytt så mycket för oss alla, som vi aldrig kan förklara. det vet bara vi som varit med om henne. o hon kommer för alltid att finnas med oss i allt vi gör! och tack anna, för de fina orden du skrivit till henne idag! som du sade: inga ord kan uttrycka den kärlek vi alla kände eller den saknad vi alla känner idag. allt känns ...... för litet, banalt och fel. MOR! DU VAR DEN BÄSTA I HELA VARLLDEN!!!
Tack kära Zoffe för alla fina ord och hälsningar! <3
Och tusen tack själv älskade syster, för allt Du (ni) gör, för allt stöd och beröm!
Tack och lov, än en gång, att vi omges av så många fina släktingar och vänner! <3
