S U C K . . .

Svensk sjukvård...
NÄR den fungerar, så är den säkerligen bland den bästa - men tyvärr verkar det inte som att den är till för alla (akutvården är det då främst jag syftar på)...
Eller rättare sagt, behöver man söka läkarhjälp så är det bäst att vara såpass sjuk eller skadad att man tvingas ringa ambulans och på så sätt få läkarvård direkt man kommer in.
För det är väl ändå inte rätt och rimligt att man ska tvingas sitta med två jättedåliga småbarn och vänta i minst sex timmar på hjälp?!
Jag tvingades igår åka hem igen med mina två sjuklingar, eftersom alla vårdinrättningar jag kontaktade var fullständigt överbelastade...

Så imorse fick jag börja om från ruta ett igen och återigen sätta mig i telefonkö till vårdcentralen...
Fick faktiskt tid till båda ganska snabbt och med hjälp av min kära syster så tog vi oss dit. Anthony fick snabbt konstaterat att det behövdes både penicillin och hostmedicin, emedan Thess (som med största sannolikhet fått urinvägsinfektion..!) fick en "påse" på snippan för att kunna lämna ett urinprov...
Ni kan säkert lista ut hur bra det gick..!? Halleda... Ingen hit att försöka få en tvååring att kissa på beställning!
Så efter två dryga timmar skickade läkaren hem oss - med påse - och bad oss komma tillbaka med urinprovet när det väl var "fixat"...
Och eftersom min syster skulle på möte så lämnade hon mig och barnen för att vi skulle kunna ta bussen hem.
Och gues what?! Två minuter innan bussen kom hördes dottern glatt utbrista; "Ja, mamma - Thess kunde kissa"!
Jättebra tänkte jag - och upptäckte att tösabiten var helt genomvåt... Och väl hemma igen kunde jag konstatera att den där sabla påsen inte lyckats samla upp EN ENDA DROPPE...! :-( SÅ trött jag blir...

Och som om inte förmiddagen varit kaotisk och rörig nog, så mötte jag dessutom svärmor utanför vårdcentralen... Samma människa som inte hört av sig på något sätt sedan separationen blev officiell och som uppenbarligen tagit ställning, trots att vi berättat för alla att vi skiljs som vänner och att ingen av oss "gjort något" för att det skulle bli så här, utan det är helt enkelt ett beslut som tagits efter noga och långa överväganden i tron och förhoppningen om att vi alla ska få det bättre och roligare.
Hursomhelst, så har jag anat att både svärmor och svägerska på något sätt lastar mig och idag fick jag tyvärr den farhågan bekräftad.. Och det känns väldigt tråkigt och frustrerande!
Inte minst eftersom mina föräldrar, syskon och svågrar hela tiden varit mycket noga med att visa både mig och sambon att de stöttar oss BÅDA i allt det här...

SUCK...

Kramar,
Anna

"Släktingar är som solen - ju längre bort desto bättre..." :-)

Kommentarer
Postat av: Sara

Håller helt o hållet med dig - "Släktingar är som solen- ju längre bort desto bättre..."

Synd bara att jag flyttade närmre solen än bort från den. :(

Kram

2009-01-26 @ 16:21:29
Postat av: SmulAnn

Så himla tråkigt att de har den inställningen! men blod är väl tjockare än vatten, tyvärr ibland!!!

Du klarar detta ändå kära Anna och det kommer att kännas bra om du bara får landa i ditt nya hem.

Kram!

2009-01-26 @ 21:48:02
URL: http://blogg.aftonbladet.se/25248

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0