Skola o ansvar?!
Irritationen och frustrationen har nu växt sig så stor att jag inte riktigt finner orden och vet ärligt talat inte var jag ska börja heller...
Men i korta drag ser det ut så här:
Min son har ADHD och började förskolan i höstas. Vi hade dessförrinnan haft flera samtal med BUP och skolpersonal angående A:s situation och behov och allting var guld och gröna skogar enligt skolan...
Men redan före skolstart kom första bakslaget och vi fick veta att A skulle hamna i en jättestor klass (närmare bestämt 31 elever, som numera växt till 35...) - knappast de mest ultimata förutsättningarna för ett barn med koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet i kroppen... Och i ärlighetens namn så gynnas ju knappast de andra barnen heller av sådana jätteklasser!?
Sedan dess har jag och flera andra föräldrar stött och blött och kämpat för att få skolpersonal och ledning att lyssna på oss och inse allvaret i situationen, men vi kör bara huvudet i väggen.
Med en så stor klass som i detta fall så finns det inte möjligheter för barnen, oavsett särskilda behov eller inte, att bli sedda och hörda och få individuellt anpassade utvecklings- och inlärningsplaner, utan det blir kaos på alla fronterna. Vilket även skolpersonalen nu håller med om... Jodå, de erkänner att det är "stökigt i klassen" men anser att det är upp till oss föräldrar att hålla oss informerade om hur stora klasserna kommer att bli och i de fall man vill i så fall låta barnen börja skolan ett år tidigare alternativt senare... Eller som en inom skolledningen så käckt hade uttryckt det häromdagen;
"Om det kommer nya trafikregler så är det upp till var och en att ta reda på och lära sig dessa..." Är det bara jag som tycker att denna kommentar är otroligt långsökt för att inte tala om korkad?!
Och så har vi ju även problemet med mobbingen, bråken, sparkandet och slagen - vems ansvar är då det?! Och hur länge ska det få lov att fortgå innan något radikalt görs?!
För även här har skolan en väldigt slapp inställning och allt för ofta är det offren som blir de utpekade och de som i själva verket bär skulden till problemen går fria - varför? Tja, tyvärr beror det till stor del på språksvårigheter... Även här är vi flera föräldrar som fått höra kommentarer från skolan i stil med; .."Jaa, är det verkligen så besvärligt? Suck... Ja, då får jag VÄL ringa tolken som i sin tur får kontakta xxxxx...." Kommentarer känns överflödiga...
Personligen är jag (vi) nu inne på att byta skola åt A - för på detta viset kan det bara inte få lov att fortgå!!
Och det finns andra föräldrar vars barn går i klassen och som ligger långt fram i utveckling och lärande, som också de överväger att antingen byta klass eller skola - tycker kommunen och skolledningen verkligen att det är rätt väg att gå?!
Förvisso slipper de ju undan väldigt enkelt i så fall och slipper själva ta tag i problemen - just nu åtminstone...
Men det är ju till syvende och sist B A R N E N det handlar om och de som måste prioriteras!
Det heter att man har skolplikt, men om denna hönsgården får fortsätta så kan jag garantera att det är många föräldrar som kommer att strunta i den lilla detaljen och hålla sina barn hemma - alternativet är att alla vi föräldrar går med våra barn och är med i skolan hela dagarna, tills dess att det görs något konkret för att förbättra situationen!
Och då syftar jag som sagt inte bara på min egen son eller de andra barnen i klassen med särskilda behov (ja, för saken är nämligen dessutom så att av de alla 35 barn som går i denna förskoleklass så har fem stycken av dessa särskilda behov..), utan ALLA barnen i klassen förtjänar att få både tid och uppmärksamhet från fröknarna och lika stora möjligheter till utveckling och lärande, oberoende av utgångspunkt och oavsett diagnosers vara eller icke-vara!
A:s mamma...
Men i korta drag ser det ut så här:
Min son har ADHD och började förskolan i höstas. Vi hade dessförrinnan haft flera samtal med BUP och skolpersonal angående A:s situation och behov och allting var guld och gröna skogar enligt skolan...
Men redan före skolstart kom första bakslaget och vi fick veta att A skulle hamna i en jättestor klass (närmare bestämt 31 elever, som numera växt till 35...) - knappast de mest ultimata förutsättningarna för ett barn med koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet i kroppen... Och i ärlighetens namn så gynnas ju knappast de andra barnen heller av sådana jätteklasser!?
Sedan dess har jag och flera andra föräldrar stött och blött och kämpat för att få skolpersonal och ledning att lyssna på oss och inse allvaret i situationen, men vi kör bara huvudet i väggen.
Med en så stor klass som i detta fall så finns det inte möjligheter för barnen, oavsett särskilda behov eller inte, att bli sedda och hörda och få individuellt anpassade utvecklings- och inlärningsplaner, utan det blir kaos på alla fronterna. Vilket även skolpersonalen nu håller med om... Jodå, de erkänner att det är "stökigt i klassen" men anser att det är upp till oss föräldrar att hålla oss informerade om hur stora klasserna kommer att bli och i de fall man vill i så fall låta barnen börja skolan ett år tidigare alternativt senare... Eller som en inom skolledningen så käckt hade uttryckt det häromdagen;
"Om det kommer nya trafikregler så är det upp till var och en att ta reda på och lära sig dessa..." Är det bara jag som tycker att denna kommentar är otroligt långsökt för att inte tala om korkad?!
Och så har vi ju även problemet med mobbingen, bråken, sparkandet och slagen - vems ansvar är då det?! Och hur länge ska det få lov att fortgå innan något radikalt görs?!
För även här har skolan en väldigt slapp inställning och allt för ofta är det offren som blir de utpekade och de som i själva verket bär skulden till problemen går fria - varför? Tja, tyvärr beror det till stor del på språksvårigheter... Även här är vi flera föräldrar som fått höra kommentarer från skolan i stil med; .."Jaa, är det verkligen så besvärligt? Suck... Ja, då får jag VÄL ringa tolken som i sin tur får kontakta xxxxx...." Kommentarer känns överflödiga...
Personligen är jag (vi) nu inne på att byta skola åt A - för på detta viset kan det bara inte få lov att fortgå!!
Och det finns andra föräldrar vars barn går i klassen och som ligger långt fram i utveckling och lärande, som också de överväger att antingen byta klass eller skola - tycker kommunen och skolledningen verkligen att det är rätt väg att gå?!
Förvisso slipper de ju undan väldigt enkelt i så fall och slipper själva ta tag i problemen - just nu åtminstone...
Men det är ju till syvende och sist B A R N E N det handlar om och de som måste prioriteras!
Det heter att man har skolplikt, men om denna hönsgården får fortsätta så kan jag garantera att det är många föräldrar som kommer att strunta i den lilla detaljen och hålla sina barn hemma - alternativet är att alla vi föräldrar går med våra barn och är med i skolan hela dagarna, tills dess att det görs något konkret för att förbättra situationen!
Och då syftar jag som sagt inte bara på min egen son eller de andra barnen i klassen med särskilda behov (ja, för saken är nämligen dessutom så att av de alla 35 barn som går i denna förskoleklass så har fem stycken av dessa särskilda behov..), utan ALLA barnen i klassen förtjänar att få både tid och uppmärksamhet från fröknarna och lika stora möjligheter till utveckling och lärande, oberoende av utgångspunkt och oavsett diagnosers vara eller icke-vara!
A:s mamma...
Kommentarer
Postat av: Beckan
Hej Anna!
Det låter ju rent förskräckligt! Hur kan de bara tro att en pojke med ADHD överhuvudtaget ska kunna tillgodogöra sig några som helst kunskaper... I en sådan STOR och STÖKIG klass!
Jag tycker inte att det finns något att fundera över. För din sons skull måste du flytta honom till en annan klass- förhoppningsvis i en annan skola och rektorsområde!
Lycka till!
Trackback
