Föräldramöte...
Som om jag inte var taggad nog inför föräldramötet på A:s skola häromdagen,
så fann jag ett ett käckt litet brev bland posten bara en timme innan...
Det vill säga, en kallelse till s k elevrådskonferens "angående A:s situation i skolan"...?!
Alltså, den typ av "konferens" som med andra ord bara hålls när något barn är särskilt besvärligt eller stökigt...
Och än en gång har ingen av oss föräldrar informerats eller förvarnats, trots alla mina samtal med skolpersonal där jag även uppmanat och påmint dom om att jag vill ha all information rörande A, på gott och ont.
Hursomhelst, så anlände vi till f-mötet och intog våra platser i det klassrum som våra 32 (!?) barn dagligen samsas i...
Och jag tror nog att de flesta känner till hur dessa möten brukar se ut.. :-) Och nog kan det komma en hel del korkade frågor och kommentarer också vid dessa tillfällen..!
När klassens ämnen och läxor diskuterades, så var det flera föräldrar som ansåg att våra barn får för mycket läxor vilket jag absolut håller med om med tanke på att de faktiskt bara går i tvåan. En pappa ifrågasatte särskilt matteläxan, som barnen har varje vecka från måndag till tisdag - "för hans son spelar minsann fotboll och nu startar inomhussäsongen och då hinner de verkligen inte göra matteläxan också..."!? Men herregud, har Ni hört något dummare?! Jag menar, de flesta barnen har säkerligen aktiviteter, men alla spelar inte fotboll... Det finns säkert någon som går på kör på tisdagar, en annan simmar på onsdagar och andra kanske går på scouterna på torsdagar - till exempel..! Suck - man blir ju helt matt!
Strax efter denna klipska kommentar, så uttalar en av mammorna sig angående läxorna och menade att de ju inte är så svåra och långa, varpå jag kvickt replikerade att barnen ju faktiskt är individer och alla har olika förutsättningar...
Det kryper i kroppen på mig av alla dessa trångsynta människor och kommentarer! Visst, var och en är ju sig själv närmast, men när inte ens skolpersonalen förstår eller ens försöker, då tröttnar jag fullständigt.. :-(
Kallelsen då? Jodå, jag högg en av lärarna direkt efter mötets slut och undrade vad som föranlett detta, men likt en politiker så gick hon som katten kring het gröt och gav inget ordentligt svar... :-(
Så det blir till att gå till mötet om en vecka utan någon större aning om vad som väntar - gissa om denna svensken ska ringa BUP och försöka få med sig någon därifrån till mötet! För nu får det banne mig vara nog - min son förtjänar förståelse och stöd och den hjälp han har rätt till, precis som alla andra barn!
Kärlek!
//Anna
Men snälla, varför kan de inte prata med dig innan man behöver kalla till ett möte?!? Man måste väl kunna kommunicera med föräldrarna. Klart man blir irriterad! Hoppas ni får en lösning på det hela och att personalen kan bli mer förstående.
Många varma kramar från Bellan!
Precis sådär är det på min sons dagis! Vi, jag och hans fröken, har gjort upp att hon ska ringa till mig varannan vecka (hon ville absolut att hon själv skulle ringa för att kunna göra det "när det passade"), vilket jag tyckte kändes kanon! Skönt att "stämma av" och jättebra att inte behöva släpa med mig LillaN till dagis i onödan! Men tror du att hon ringt? Inte en enda gång...på 3månader!!! Och när vi fick vår utvärderingslapp så skrev jag att jag tyckte det var dåligt (dessutom hade jag såklart pratat med henne innan) och den här lappen fick ju rektorn läsa... Så veckan efter ringde hon minsann en gång och veckan därpå...men nu är det lika tyst igen- tråkigt! Och det är verkligen jobbigt att man ska behöva tjata sej till kommunikation och hjälp...som om det inte var jobbigt nog! Hoppas mötet går bra! (och en sak till, kan man verkligen få med sig ngn från BUP? Är det er kontaktperson då eller?) Kram!
Åh vännen så olika vi har det i skolorna..I Sams skola så ringer vi iaf varandra när det är något..dagliga kontakter via sms eller mail..Skulle skrika högt om vi fick ett brev som ni och ringa rektorn omedelbart och ifrågasätta vek och konflikträdd personal..hua..
Du skall inte går dit utan stöttning ifrån hab eller bup..hoppas innerligt att de kan komma loss..Vi har skjutit på möten då ingen från hab kunnat..för oss har det varit så viktigt att ha dem med..det gör att man inte känner sig som enbart dum och okompetent gentemot skolan och alla deras käcka förslag..hab går in med hela handen och styr upp..
Oförstånd hos andra får vi lära oss leva med Anna..bara acceptera att de inte kommit lika långt som oss på livets stig..att de är fruktansvärt omogna och kan faktiskt inte rå på sin egen dumhet..Den tanken har hjälpt mig många gånger..
STOR och INNERLIG KRAMIS
Sånt förekommer inte på sonens skola utan där får jag info kontinuerligt. Tråkigt att skolan agerar så! Jag hoppas du får med dig någon från BUP det brukar jag ha och det är bra!
Kram!
