Sierska...?


Tyvärr är det ju så,
att i den (diagnos-)värld vi lever i,
så måste man alltid vara beredd på och införstådd med att läget blixtsnabbt kan förändras
och saker hända - på gott och ont...
Och trots att man gör sitt yttersta för att förutspå,
förebygga och förekomma eventuella utbrott,
så är det långt ifrån alltid man lyckas.
Sen finns det ju dessutom de tillfällen då man tycker sig ha gjort allting rätt,
och ändå smäller det plötsligt
- som en blixt från en klar himmel, har sonen lyckats hitta på något - vad som helst - för att få en anledning att bryta samman och skrika och kalla en för allt möjligt hemskt och onämnbart...
Och som mamma står jag där i chock och förvirring
- dessa situationer kan vi liksom inte skydda eller försvara oss mot.
Dessutom är det tyvärr också så, åtminstone för min son, att vissa dagar och / eller stunder,
så har han liksom bestämt sig för att få ett frispel,
och då spelar det ingen roll hur mycket jag försökt förebygga, för då hittar han helt enkelt på en orsak till att flippa ur...
Ja - inte är det lätt alla gånger, varken för våra älskade barn
eller för oss föräldrar :-)
- men den oändliga, gränslösa kärleken gör ju att man alltid orkar fortsätta kämpa,
no matter what!

Kärlek!
//Anna


Kommentarer
Postat av: Anna

Fint skrivet om livet i diagnoslandet. Kan inte göra annat än att hålla med och precis som du säger ... Det är verkligen inte lätt alla gånger, det ska gudarna veta - men den där oändliga kärleken, den gör ju att man orkar en dag till och en till ...

2011-03-25 @ 22:04:09
URL: http://enblondinsbetraktelser.blogspot.com/
Postat av: Mamma Zoffe

Tror våra barn har bra dagar och mindre bra..de som är sämre så behövs det så ytterst ytterst lite som gör att de snedtänder och ibland greppar man inte ens på vad.. Någonstans lär frustartionen ut och då blir de på oss mammor som står dem närmast..

Nu blir jag kallad för så danna hemskheter som "din j-vla hora" men det bara rinner av mig.. Sam skulle aldrig säga så om det inte vore för sina diagnoser iett utbrott..och det är skönt då man visserligen ogillar att det sägs så men att man ändå är medveten om att det är utanför hans kontroll..



STORA KRAMEN

2011-03-26 @ 13:05:27
URL: http://blogg.aftonbladet.se/19846
Postat av: Lenaeff

Tänk vad svåra de där oförutsägbara raserierna är, då man tycker sig gjort allt i sin makt och ändå blir allt fel...det är tunga dagar och humör har ju en otrolig förmåga att smitta av sig, oavsett vilket!

MEn du är som så många andra mammor i Diagnoslandet en lejonmamma som strider för dina barn till sista blodsdroppen, och vi kommer igen. Som alltid för kärlekens skull...

Kramar om dig min fina Anna!

Lena

2011-03-27 @ 21:18:16
URL: http://vitavox.blogspot.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0