annalandinnilsson

Sorgen och saknaden finns kvar
och säkerligen kommer det flera tårfyllda stunder...
Men jag har ändå bestämt mig för att det just nu får vara nog
- nu är det bra.
Nu måste jag försöka välja glädje och hitta guldkornen
i vardagen igen - för min, barnens, kärlekens och livets skull.
"Det grejjar sig", som Far skulle ha sagt :-) .

Kärlek!
//Anna

Som nog alla förstår, så har det varit svårt att tänka på mycket annat än min / vår far den senaste veckan..
Och dagar och nätter har varit fyllda av tankar, känslor och förstås, sorg.
Dessutom var ju far inte "bara" en älskad och respekterad make och far, utan även en högt älskad och ofta efterfrågad morfar och de sista dagarna har jag ägnat åt att försöka förklara för mina barn vad som hänt deras morfar och det är inte helt lätt... Min älskade lille Anthony - den store funderaren! - tänker, grubblar och är väldigt tyst. Och lilla Thess, som alltid haft ett mycket speciellt band till sin morfar, försöker förstå så gott hon kan med hänsyn till sina unga år.

Far...
Aldrig mer får jag se dig,
aldrig mer får jag höra din hesa röst,
aldrig mer får jag höra ditt skratt, dina rappa svar eller kvicktänkta skämt,
aldrig mer får jag se dig kliva ur bilen - din käraste ägodel och ditt andningshål..
Det är SÅ mycket vi kommer att sakna och aldrig mer få se, höra och uppleva.
A l d r i g - är en mycket lång tid...
Men aldrig ska jag (vi) glömma,
och aldrig ska vi sluta älska Dig
- Du var helt unik far, one of a kind!

//Anna




Och apropå "aldrig", så valde vi följande rader till far´s annons..;

"Det är aldrigheten som gör så ont,
Aldrig mer kommer Du att vara här hos oss
Aldrig mer får vi höra Din röst och Ditt skratt
Aldrig mer får vi krama om Dig
Hela resten av våra liv måste vi leva utan Dig"

Tomheten är överväldigande
och blåsten och regnet utanför fönstret avspeglar tydligt hur det även känns inombords...
Du fattas oss Far!

Ja, det är onekligen svårt att koncentrera sig för tillfället
eller att försöka tänka på något annat...
Men - som Far själv ofta sade: "Det fixar sig"!
Och på något sätt gör det ju alltid det.

Kärlek!
//Anna

Det är så konstigt,
så obegripligt,
så smärtsamt
och så - slutgiltigt...

Klockan 13.15, måndagen den 23 november, tog det slut...
Då var Din kamp slutligen över,
ett hårt, och det enda, slag,
som Du förlorat
- slaget mellan liv och död...

Du har kämpat,
fallit,
och rest Dig på nio,
många fler gånger än de flesta andra skulle klara.
Men nu var Din ork, Din obändiga vilja och Ditt mod slut...
Du hade uttryckt Din önskan mer än en gång
och det är väl egentligen den enda trösten just nu
- att Du fått den ro Du så väl förtjänar!

Åh, älskade Far..
Som vi ska sakna Dig!
Du lämnar så många härliga minnen, goda skratt och intryck efter Dig.
För Far, Du har verkligen lämnat avtryck och lämnade ingen oberörd!
Jag kan fortfarande inte förstå att jag aldrig mer kommer att få se Dig
och det gör så fruktansvärt ont!
Men samtidigt är jag så tacksam för allt Du varit och givit
- Du har gett oss alla så mycket!
Och jag lovar Dig Far,
att jag har mycket mer kvar att säga Dig...

Sov gott så länge, käre Far
- jag älskar Dig!

Din yngsta dotter Anna.

Tiden närmar sig, när det är dags att släppa taget...
Att det ska behöva vara så jobbigt att komma till världen
- och så oerhört svårt att lämna den...
Jag vet ju vad Din önskan är, älskade Far
- jag önskar bara jag kunde hjälpt Dig uppfylla den.

Kärlek!
//Anna

"Att dö är inte det värsta,
att vilja dö och inte kunna är värre.." (Sophocles)

Underbara, efterlängtade, härliga, välbehövliga sol!

Gårdagen är historia,
nuet är just nu och här
och framtiden ett oskrivet blad...

Kärlek!
//Anna

... Eller snarare dimma, dis, ösregn och höststorm á la grande..!
Och just idag är en sådan dag när allting, både ute och inne
- och såväl utomhus som inombords,
verkligen känns grått och tungt...
Jag antar att det kanske är en ganska normal reaktion med tanke på allt som skett den senaste tiden,
men jag blir ändå både frustrerad och förbannad
- jag har varken tid eller lust att ödsla någon energi på att vara låg!
Nej, nu är det dags att tända det där jävla ljuset i tunneln igen
- inte minst för min far´s skull!
Han behöver alla böner, all kärlek och all positiv energi han kan få,
för att ha någon som helst chans att vinna det slag han just nu befinner sig i.

Kärlek!
//Anna

När det är tillräckligt mörkt kan man se stjärnorna...

Medan far slåss för sitt liv, utan att vi kan göra ett endaste dugg,
så slåss jag mot ADHD och alla dess underbara sidor,
mot 3-årstrots och sömnlösa nätter,
mot smärtor, inbrottsvågar, polis och försäkringsbolag..

...Och är så oändligt tacksam för den värme och kärlek jag omges av!
Utan den - utan alla vänner, syskon och min Kärlek,
så hade jag med all säkerhet inte stått pall för den tornado jag just nu befinner mig i..
Och jag kan ju inte förneka att mitt skrivande och fotograferande också skänker mig
både välbefinnande och välbehövlig "bortkoppling" från verkligheten emellanåt..! :-)

Kärlek!
//Anna

Följande bild vet jag att jag visat förut, men faktum är att jag är mycket nöjd med och stolt över den.. :-)
Jag tycker dessutom att den säger så mycket, trots att den inte innehåller särskilt mycket..
Måsar som svävade över fiskebåten vi var ute på, och en sill som flyger genom luften..
Det är konst, helt enkelt..! :-)



"Den äkta fria människan är den som uppfyller sin dröm utan att ta hjälp av någon.." (Lao-Tse)

Gårdagen tillhör det förflutna,
morgondagen är oviss
- livet fortgår, varken man vill eller ej,
och nuet och att verkligen vara närvarande här och nu,
liksom känna och ta in så mycket som möjligt,
kan vara viktigare än någonsin..

Kärlek!
//Anna

Stress, frustration,
sorg, rädsla,
ångest, smärtor,
ilska, besvikelse
- ja, det är bara ett smakprov ur mitt
känsloregister de senaste veckorna..

... Men tack och lov har även värme,
omtanke och en stor portion kärlek varit närvarande,
och hjälpt mig bevara hoppet!

Men måste t r o,
för att känna hopp
Och finns det hopp, så finns det även kärlek! :-)

Kärlek!
//Anna

Ge inte upp,
inte än...
Släck inte lågan,
om än den flämtar av alla stormvindar...
Stanna kvar
- för oss,
för mig,
för Dig..!
Finn gnistan
en sista gång,
visa den enorma kämpaglöd
och envishet som Du (..och jag!)
är känd för
- den som fått Dig att övervinna så många hinder
och sett till att Du gått segrande ur striderna.
Vi förstår såväl att Du är trött,
men Du får inte sova riktigt än...
Vi behöver Dig här,
och vi älskar Dig så oändligt mycket
- det finns bara en av Dig!

Din yngsta dotter
091111

Jaa - jag drar ett djupt andetag
- in med det goda, ut med det onda...
Det fungerar sådär.. :-)

Men men - efter regn kommer solsken,
imorgon är en annan dag
och det goda måste finnas för att det goda ska bli synligt..

Carpe Diem!

//Anna

T r o ,
hopp
och k ä r l e k !

Eftersom orden inte riktigt räcker till för något klämkäckt och positivt för tillfället,
så får Ni istället njuta av lite bilder..!
..."jag får liksom ingen ordning på mitt liv,
det kan vara så förfärligt, det kan vara så bra..."
Och jag som nyss hade hittat allt det "braiga" igen,
kämpar nu med näbbar och klor för att hålla mig ovan ytan,
för att ge mina barn så mycket normal vardag som möjligt,
och inte minst så brottas jag med en oerhörd mängd pappersarbete och omständigheter,
för att försöka reda ut allt runt inbrottet och framför allt försöka minnas och kunna beskriva allt det saknade...
Suck!
Och så har vi ju far... Som fyller år idag - vilket jävla sätt att fira sin födelsedag på!
Men vi är många som älskar och tänker på Dig far, det vet Du!
Och imorgon - imorgon ska denna kvinnan iväg och fixa den outhärdliga värken i nacke och huvud (förhoppningsvis!), för när inte ens morfintabletterna hjälper mer än max 1,5 timme, då kan man hålla sig för skratt!
Men än en gång - tack alla underbara, förstående och kärleksfulla människor,
för all värme och allt stöd!

Kärlek!
//Anna

... mina vänner...!
Men för tillfället är det svårt att inte skriva om saker som gör ont..
Och jag hoppas verkligen att det snart är slut på det onda
- inte minst för min älskade far.

Så idag, far, sänder jag extra kärlek och styrka till Dig!

".. Tears stream
down on Your face
And I will try to fix You..."

Kärlek!
//Anna

All kärlek, värme och omtanke jag omges av,
är så betydelsefull och värderlig för mig!
Och just nu
- med den senaste veckans händelser i färskt minne, tillsammans med en våldsam huvudvärk som ingen av mina tunga mediciner biter på samt det faktum att min älskade far´s operation inte gått som den skulle
- så är det mera värt än någonsin, och faktiskt det enda som ger mig mod och styrka nog att orka fortsätta framåt. Och tro mig, den energin lär jag behöva framöver!
Så tack till Er alla, för att Ni finns och för allt Ert stöd!
Och inte minst tack till DIG, min kärlek, för att Du lyfter mig när jag inte orkar gå,
ger mig styrka när jag är svag,
och får mig att se det ljusa mitt i mörkret - jag älskar Dig Jörgen!

Kärlek!
//Anna

... är tre...
Och just nu känns det verkligen som att det räcker, det är nog nu
- jag vet inte om jag (och framför allt inte barnen) orkar fler smällar nu.

Först hade vi inbrottet, med allt vad det medfört både fysiskt och psykiskt...
Igårkväll bankade det hysteriskt på ytterdörren, och när jag väl tagit nog med mod till mig för att öppna, så stod där en helt förtvivlad ung kille med vår älskade honkatt "Punkis" helt livlös och blödande i famnen...
Vår fina, mycket speciella och helt unika lilla katt är nu borta och sorgen är stor..!
Och så - idag - genomgår vår far sin stora och svåra operation och vi väntar alla nervöst på telefonsamtalet från MAS, som ska avslöja hur allting gått...

Ja, just nu lever jag sannerligen mitt i en stormvind, och jag måste tro att det - när stormen bedarrat - kommer något gott ur allting och att det finns en högre mening med allt...

Kärlek!
//Anna

Jag säger som dottern; "Ha...ha..!"
För mitt i all förvirring och bedrövelse över det som inträffat, så kom jag till min stora lättnad på att jag faktiskt hade lösenord och grejor på min dator, vilket med all sannolikhet gör att tjuvarna knappast lägger något krut på att knäcka någon kod och därmed komma åt mina högst personliga texter, tankar, ord och bilder,
utan "helt enkelt" formaterar om hela "skiten". Och den vetskapen gör ändå att det känns lite bättre inom mig!

Däremot blev jag typ heligt förbannad, när jag idag pratade med försäkringsbolaget...
De ifrågasätter och ställer frågor och krav, som gör att man själv känner sig misstänkt och nästintill kriminell
- vad fan, det är ju j a g som blivit utsatt för ett brott, inte tvärtom..?!!
"Det är ju bra om du har kvitton eller foton på smyckena..." Jo, gomiddag! Smycken som jag samlat på mig under typ 38 år..
Det är så gott som omöjligt att komma ihåg och än mindre att kunna beskriva varje litet örhänge,
men att dessutom ha foton på allting..?
Men jovisst - flera av smyckena finns säkert på bild. Problemet är bara att allt för många av mina foton låg i den datorn som stals.... Status que, alltså..!

Och jag får en tydlig föraning om hur lång tid mitt ärende kan tänkas ta hos försäkringsbolaget..
Grr..:-(  De har inga problem med att ta hutlöst mycket be!talt för sina "tjänster", men har man oturen att behöva utnyttja det man faktiskt har betalt för så får man nog vara beredd att strida för sin sak! Och, förstås, på en massa tidsödande och många gånger oförståelig (och oförklarlig!) byråkrati!

I believe..

Kärlek!
//Anna



Det är när mörkret faller och kvällen nalkas,
som det börjar spöka...
Men men - med all Kärlek, värme och omtanke jag (och barnen) omges av,
så kommer allting att lösa sig till sist, det är jag övertygad om!
Tack till alla Er underbara som finns och bryr Er! :-)