Håll drömmen vid liv!
Nu närmar sig Mammablogg Galan med stormsteg,
och hoppet är ju som bekant det sista som överger en! :-)
Oavsett vad som händer, så håller jag i allra högsta grad min dröm vid liv!
"Det är synd om dem som inte vågar ta risker.
De kanske aldrig blir besvikna och desillusionerade,
de lider kanske inte som de som har en dröm.
Men när de ser tillbaka kommer de att höra hjärtat säga:
Vad gjorde du med miraklen som Gud sådde i ditt liv?!
(Paulo Coelho)
Kärlek!
//Anna
och hoppet är ju som bekant det sista som överger en! :-)
Oavsett vad som händer, så håller jag i allra högsta grad min dröm vid liv!
"Det är synd om dem som inte vågar ta risker.
De kanske aldrig blir besvikna och desillusionerade,
de lider kanske inte som de som har en dröm.
Men när de ser tillbaka kommer de att höra hjärtat säga:
Vad gjorde du med miraklen som Gud sådde i ditt liv?!
(Paulo Coelho)
Kärlek!
//Anna
Du - är min inspiration :-)
Här,
i Din trygga famn vill jag stanna
Jag vill vila huvudet mot Ditt bröst
och lyssna till Ditt hjärtas slag
Här vill jag stanna tiden,
och låta mig omfamnas av Kärleken,
värmen och styrkan
För här,
i Din famn,
är jag trygg och stark
och utan några tvivel...
Det är här,
hos Dig,
som jag hör hemma...
Kärlek!
//Anna
i Din trygga famn vill jag stanna
Jag vill vila huvudet mot Ditt bröst
och lyssna till Ditt hjärtas slag
Här vill jag stanna tiden,
och låta mig omfamnas av Kärleken,
värmen och styrkan
För här,
i Din famn,
är jag trygg och stark
och utan några tvivel...
Det är här,
hos Dig,
som jag hör hemma...
Kärlek!
//Anna
Livet är gott..! :-)
Jaha..
Här sitter jag en lördagseftermiddag,
och har det alldeles oförskämt och ovanligt bra och lugnt.. :-)
Jag bara Ä R . . .
Jag älskar och älskas
- och njuter!
Livet är sannerligen en härlig och fantastisk gåva!
Och med tanke på min egen resa och mina syskonbarns olyckor,
och eftersom jag ofta och gärna lyssnar på musik och inte minst texterna :-),
så passar följande citat ur Peter Le Marcs " Det är så gott att må gott igen",
in väldigt bra - på oss a l l a - kända och okända. . .!
"..Ifrån ett vidöppet fönster
blickar jag bara ut,
snart kommer nog regnet
men också det tar slut.
Jag säger; inget jag saknar
är glad för det jag har
Är bara lycklig att få leva,
att jag finns kvar..."
All Kärlek!
//Anna
Apropå änglar.. :-)
... Så är jag sannerligen omgiven av dom, i varierande form och skepnad!
TACK alla Ni, som finns i min närhet och delar med Er av kärlek, värme och omtanke!
Livet är härligt!
Kärlek!
//Anna
JAG tror på änglar...!
Ja, det är tveklöst så, att både jag och andra är under skyddsänglars vingar...
Och att både jag själv och två av mina älskade syskonbarn upplevt det på farligt nära håll,
är lika skrämmande som fantastiskt.
Personligen, vid min olycka, är jag helt och fullt övertygad om min skyddsängels närvaro.
För med den hastigheten, den kraschen och den nära-döden-upplevelsen jag upplevde,
är det inget snack om att någon högre makt vakade över mig och knuffade tillbaks mig mot "ljuset i tunneln" igen.
Och häromåret hade min ena systers son inget annat än änglavakt även han, då han som passagerare på en moped och utan hjälm kolliderade med en bil och landade med huvudet i gatan...
Trots svåra skallskador, är han numera så gott som återställd.
Och så nu senast...
Igårkväll var min äldsta systers dotter på väg hem från hästen på sin moped, när olyckan var framme även för henne...
Också hon skadade huvudet, men tack gode gud så verkar även hon ha kommit undan med relativt "snälla" skador..
Jag är så oerhört tacksam för att vi alla tre har överlevt våra olyckor och för den hjälp vi haft längs vägen!
Dock får samtliga dessa händelser mig att säkert fastställa två saker;
för det första, så bör ingen i min familj färdas på moped eller motorcykel... :-)
Och för det andra, så finns det "no doubts in my head" - Änglar finns!
Kärlek!
//Anna
(Vet att jag använt denna ängel tidigare,
men den passar ju allt för väl in på både min egen
och syskonbarnens "resor"..)
Och att både jag själv och två av mina älskade syskonbarn upplevt det på farligt nära håll,
är lika skrämmande som fantastiskt.
Personligen, vid min olycka, är jag helt och fullt övertygad om min skyddsängels närvaro.
För med den hastigheten, den kraschen och den nära-döden-upplevelsen jag upplevde,
är det inget snack om att någon högre makt vakade över mig och knuffade tillbaks mig mot "ljuset i tunneln" igen.
Och häromåret hade min ena systers son inget annat än änglavakt även han, då han som passagerare på en moped och utan hjälm kolliderade med en bil och landade med huvudet i gatan...
Trots svåra skallskador, är han numera så gott som återställd.
Och så nu senast...
Igårkväll var min äldsta systers dotter på väg hem från hästen på sin moped, när olyckan var framme även för henne...
Också hon skadade huvudet, men tack gode gud så verkar även hon ha kommit undan med relativt "snälla" skador..
Jag är så oerhört tacksam för att vi alla tre har överlevt våra olyckor och för den hjälp vi haft längs vägen!
Dock får samtliga dessa händelser mig att säkert fastställa två saker;
för det första, så bör ingen i min familj färdas på moped eller motorcykel... :-)
Och för det andra, så finns det "no doubts in my head" - Änglar finns!
Kärlek!
//Anna
(Vet att jag använt denna ängel tidigare,
men den passar ju allt för väl in på både min egen
och syskonbarnens "resor"..)
Det rör mig inte...
Till alla ER,
som faktiskt bryr Er om mig och gillar det jag skriver och står för,
vill jag bara poängtera att följande rader är i n t e riktade till Er! :-)
.. Men till er andra...:
Ni behöver inte läsa min blogg över huvud taget
- det är faktiskt ett mycket enkelt val!
Och ni ska definitivt inte tro att ni känner varken mig eller de jag älskar..!
Jag tror bestämt att jag har koll på läget själv.
Men om ni envisas med att spy galla vill jag bara ger er alla en kollektiv hälsning;
DET RÖR MIG INTE I RYGGEN!
För jag mår bra, är "oförskämt lycklig" och vet innebörden av ärlighet,
av att älska och älskas
- och kan bara beklaga att inte ni har några egna liv!
Och så vill jag förstås avsluta med några ord till dom som faktiskt bryr sig...
Jag älskar Er och är SÅ tacksam för att Ni alla finns i mitt liv
- tack för all värme, kärlek och support!
Till Er - K Ä R L E K !
//Anna
som faktiskt bryr Er om mig och gillar det jag skriver och står för,
vill jag bara poängtera att följande rader är i n t e riktade till Er! :-)
.. Men till er andra...:
Ni behöver inte läsa min blogg över huvud taget
- det är faktiskt ett mycket enkelt val!
Och ni ska definitivt inte tro att ni känner varken mig eller de jag älskar..!
Jag tror bestämt att jag har koll på läget själv.
Men om ni envisas med att spy galla vill jag bara ger er alla en kollektiv hälsning;
DET RÖR MIG INTE I RYGGEN!
För jag mår bra, är "oförskämt lycklig" och vet innebörden av ärlighet,
av att älska och älskas
- och kan bara beklaga att inte ni har några egna liv!
Och så vill jag förstås avsluta med några ord till dom som faktiskt bryr sig...
Jag älskar Er och är SÅ tacksam för att Ni alla finns i mitt liv
- tack för all värme, kärlek och support!
Till Er - K Ä R L E K !
//Anna
Ibland kan en bild...
... säga mer än ord... :-)
Kärlek!!!
// Anna
Award
Det finns dagar,
då en utmärkelse enligt ovan värmer och sporrar extra mycket
- t a c k "Wojtan"!
Och tack till alla Er andra i min närhet,
som ger mig stöd, värme och ovillkorlig kärlek
- Ni gör min värld och vardag så mycket ljusare och lyckligare!
Och det är tack vare Er som jag så mycket lättare kan jaga ovädersmoln på flykt..
TACK för att Ni finns!
Kärlek!
//Anna
"Alla människor har rätt att tvivla på sin uppgift
och ibland vända den ryggen;
det enda man inte får göra är att glömma den." (P. Coelho)
Och tro mig - jag ska inte glömma den... :-)
Trött och frusen - men lycklig...!:-)
Årets midsommarfirande är avklarat och det såg väl ut som det allt för ofta gör på våra breddgrader
- regn och kyla, som högst tillfälligt avbröts med korta besök av solen och hela dagen / kvällen kröntes med ett rejält skyfall lagom till kvällens påtänkta grillning... :-)
... Och att kommunikation och planering inte fungerade helt korrekt och vi därför fick äta typ kall ( d v s nästintill ingen!) mat, och det faktum att denna svensken sin vana trogen bjöd på sig själv (onödigt mycket kanske!?) och offrade sig så helhjärtat i fotbollsmålet, att ena tummen gick åt fanders och inte lär vara brukbar inom en överskådlig framtid - det gör faktiskt ingenting! :-)
Och jag tänker heller inte låta mig påverkas av några negativa och / eller hotfulla kommentarer, som fälls enbart för att försöka förstöra för och / eller trycka ner mig!
För som någon mycket speciell, när och kär (stor PUSS till Dig!), skulle sagt;
"Det rör mig inte i ryggen!" :-)
Och nej - det gör det faktiskt inte!
För sällskapet var suveränt,
naturen var underbar
- och det bjöds på flera, oförglömliga och magiska ögonblick denna midsommar! :-)
T a c k . . . ! :-)
Lev och älska - här och nu!
Imorgon är en annan dag... :-)
Kärlek!
//Anna
- regn och kyla, som högst tillfälligt avbröts med korta besök av solen och hela dagen / kvällen kröntes med ett rejält skyfall lagom till kvällens påtänkta grillning... :-)
... Och att kommunikation och planering inte fungerade helt korrekt och vi därför fick äta typ kall ( d v s nästintill ingen!) mat, och det faktum att denna svensken sin vana trogen bjöd på sig själv (onödigt mycket kanske!?) och offrade sig så helhjärtat i fotbollsmålet, att ena tummen gick åt fanders och inte lär vara brukbar inom en överskådlig framtid - det gör faktiskt ingenting! :-)
Och jag tänker heller inte låta mig påverkas av några negativa och / eller hotfulla kommentarer, som fälls enbart för att försöka förstöra för och / eller trycka ner mig!
För som någon mycket speciell, när och kär (stor PUSS till Dig!), skulle sagt;
"Det rör mig inte i ryggen!" :-)
Och nej - det gör det faktiskt inte!
För sällskapet var suveränt,
naturen var underbar
- och det bjöds på flera, oförglömliga och magiska ögonblick denna midsommar! :-)
T a c k . . . ! :-)
Lev och älska - här och nu!
Imorgon är en annan dag... :-)
Kärlek!
//Anna
"Vågar" man vara lycklig..?!
... Eller måste man be om ursäkt eller ha dåligt samvete för att man är lycklig?!
Tro mig - jag är samtidigt mycket ödmjuk och vet hur fort allt kan ändras.
Jag har ju själv haft en del motgångar genom åren, men just därför vill jag också kunna unna mig att få känna och uppleva lycka när tillfälle ges! :-)
Och det är ju faktiskt även så, att om jag är glad och mår bra, så gör även barnen det...!
Så trots att jag vet att missunsamma människor av någon anledning inte kan låta bli att läsa på min blogg,
så sticker jag ut hakan - jag hoppar, helt enkelt!
För just nu och här, mår jag riktigt bra!
Jag känner hopp, glädje,
tillförsikt och framtidstro.
Jag är rent ut sagt lycklig,
älskar och älskas
- och livet är härligt! :-)
Kärlek!
//Anna
"På ett eller annat ställe i världen,
mitt i en öken eller i en storstad,
finns det alltid en person som väntar på en.
Och när man finner denna person
mister det förflutna och framtiden all betydelse.
Det enda som existerar är det ögonblicket
och den fantastiska vissheten om
att allt under solen har skrivits av samma hand,
den hand som väcker kärleken till liv,
och som har skapat en tvillingsjäl åt varje människa som arbetar,
vilar och söker efter skatter under solen.
För utan kärleken
skulle människornas drömmar sakna mening."
(Paulo Coelho)
GLAD MIDSOMMAR! :-)
Tro mig - jag är samtidigt mycket ödmjuk och vet hur fort allt kan ändras.
Jag har ju själv haft en del motgångar genom åren, men just därför vill jag också kunna unna mig att få känna och uppleva lycka när tillfälle ges! :-)
Och det är ju faktiskt även så, att om jag är glad och mår bra, så gör även barnen det...!
Så trots att jag vet att missunsamma människor av någon anledning inte kan låta bli att läsa på min blogg,
så sticker jag ut hakan - jag hoppar, helt enkelt!
För just nu och här, mår jag riktigt bra!
Jag känner hopp, glädje,
tillförsikt och framtidstro.
Jag är rent ut sagt lycklig,
älskar och älskas
- och livet är härligt! :-)
Kärlek!
//Anna
"På ett eller annat ställe i världen,
mitt i en öken eller i en storstad,
finns det alltid en person som väntar på en.
Och när man finner denna person
mister det förflutna och framtiden all betydelse.
Det enda som existerar är det ögonblicket
och den fantastiska vissheten om
att allt under solen har skrivits av samma hand,
den hand som väcker kärleken till liv,
och som har skapat en tvillingsjäl åt varje människa som arbetar,
vilar och söker efter skatter under solen.
För utan kärleken
skulle människornas drömmar sakna mening."
(Paulo Coelho)
GLAD MIDSOMMAR! :-)
Sommar..??
Hmm...
Tja, årets sommarlov har verkligen inletts på ett annorlunda och nästintill bisarrt sätt.
För med magsjukor, höststormar, ösregn och en hel familj däckad av någon envis förkylningsbacillusk,
så känns det inte som .."den blomstertid nu kommer" inom någon snar framtid...!
Suck!
Och tunga huvud, svullna ögon och rinnande näsor hindrar ju åtminstone inte mina barn från att ändå gå upp i arla morgonstund - och dessutomo gärna en eller ett par gånger under natten också, så att mamman på grund av ren utmattning med all säkerhet inte blir av med sin förkylning förrän till hösten, och av samma "trötta" anledning stundtals starkt tvivlar på det egna förståndet (tack gode gud, för kaffe och smärtstillande mediciner, haha!)..!
Men men - det är bara att gilla läget och hänga på tåget, spänna fast säkerhetsbältena och enjoy the ride! :-)
Kärlek!
//Anna
Delar med mig av några bilder, bl a från helgens kollektiva och i allra högsta grad välbehövliga häckklippning i min trädgård..
"Jag fick livslusten tillbaka
när jag upptäckte att meningen med livet
är den mening jag själv ger det."
(Paulo Coelho)
Tja, årets sommarlov har verkligen inletts på ett annorlunda och nästintill bisarrt sätt.
För med magsjukor, höststormar, ösregn och en hel familj däckad av någon envis förkylningsbacillusk,
så känns det inte som .."den blomstertid nu kommer" inom någon snar framtid...!
Suck!
Och tunga huvud, svullna ögon och rinnande näsor hindrar ju åtminstone inte mina barn från att ändå gå upp i arla morgonstund - och dessutomo gärna en eller ett par gånger under natten också, så att mamman på grund av ren utmattning med all säkerhet inte blir av med sin förkylning förrän till hösten, och av samma "trötta" anledning stundtals starkt tvivlar på det egna förståndet (tack gode gud, för kaffe och smärtstillande mediciner, haha!)..!
Men men - det är bara att gilla läget och hänga på tåget, spänna fast säkerhetsbältena och enjoy the ride! :-)
Kärlek!
//Anna
Delar med mig av några bilder, bl a från helgens kollektiva och i allra högsta grad välbehövliga häckklippning i min trädgård..
"Jag fick livslusten tillbaka
när jag upptäckte att meningen med livet
är den mening jag själv ger det."
(Paulo Coelho)
Att vara - eller leva..? :-)
Vissa dagar eller stunder
bara "är" man, utan att riktigt leva,
- för att man måste, för att överleva..
Men andra dagar lever man
och är i allra högsta grad deltagare av och
levande i nuet och av livet.
Med alla sinnen ger och tar och upplever man
- tar tillvara på ögonblicket,
skönheten omkring en,
och inser just då och där
att l i v e t ,
även om det kan vara både motigt och tungt ibland,
är en alldeles fantastisk gåva
och enbart mitt till låns
- och därför också allt för värdefullt
för att slösas bort på onödigt tjafs
och smärre bekymmer.
Livet är kort och vi måste leva medan vi kan!
Carpe Diem!
Kärlek!
//Anna
bara "är" man, utan att riktigt leva,
- för att man måste, för att överleva..
Men andra dagar lever man
och är i allra högsta grad deltagare av och
levande i nuet och av livet.
Med alla sinnen ger och tar och upplever man
- tar tillvara på ögonblicket,
skönheten omkring en,
och inser just då och där
att l i v e t ,
även om det kan vara både motigt och tungt ibland,
är en alldeles fantastisk gåva
och enbart mitt till låns
- och därför också allt för värdefullt
för att slösas bort på onödigt tjafs
och smärre bekymmer.
Livet är kort och vi måste leva medan vi kan!
Carpe Diem!
Kärlek!
//Anna
Molnfritt?!
... För tillfället är min himmel ovanligt klar och blå,
även om det stundtals lurar oväder i horisonten...
... Men jag låter mig glatt och tacksamt uppfyllas,
av solen, värmen och den positiva energin,
och känner mig nästintill oförskämt lycklig och
tillfreds med livet
- trots allt..! :-)
Kärlek!
//Anna
"One love, one life.."
Fy, vilket väder..!
Jahaja...
Ännu en vecka har gått - och idag har många barn och ungdomar slutat skolan.
Men stackarna, vilket avslutningsväder de fick!!! Ösregn och stormvindar och en temperatur som kändes till att ligga närmre nollstrecket än 10-gradersstrecket (vilket förvisso är lika illa båda delar, när det är meningen att det ska vara SOMMAR!)...
Hmm - inte undra på att vi var några stycken som huttrandes i kyrkan undrade om det var vi som hamnat fel eller om både personal och skolbarn fått fnatt, när de sjöng "Den blomstertid" och "Idas sommarvisa", när det i själva verket kändes mera som en jul-/vinteravslutning...
Håhåjaja - men nu är det gjort!
Många studenter är ute och slår klackarna i taket idag ändå, oavsett väder och vind.
Och min lille kille har nyss upplevt sitt livs första skolavslutning
- och vädret kan ju rimligtvis bara bli bättre härifrån..!? :-)
Carpe Diem!
Kärlek!
//Anna
Ännu en vecka har gått - och idag har många barn och ungdomar slutat skolan.
Men stackarna, vilket avslutningsväder de fick!!! Ösregn och stormvindar och en temperatur som kändes till att ligga närmre nollstrecket än 10-gradersstrecket (vilket förvisso är lika illa båda delar, när det är meningen att det ska vara SOMMAR!)...
Hmm - inte undra på att vi var några stycken som huttrandes i kyrkan undrade om det var vi som hamnat fel eller om både personal och skolbarn fått fnatt, när de sjöng "Den blomstertid" och "Idas sommarvisa", när det i själva verket kändes mera som en jul-/vinteravslutning...
Håhåjaja - men nu är det gjort!
Många studenter är ute och slår klackarna i taket idag ändå, oavsett väder och vind.
Och min lille kille har nyss upplevt sitt livs första skolavslutning
- och vädret kan ju rimligtvis bara bli bättre härifrån..!? :-)
Carpe Diem!
Kärlek!
//Anna
Man tror man känner någon..
Märkligt, eller hur...
Hur man tror att man känner någon...
Men plötsligt är densamme en fullständig främling
och man känner inte längre igen varken personen
eller det denne säger eller gör längre.
Och det man delat är plötsligt inte värt något...
Ingen är utan skuld
- men heller inte utan ansvar...
Livet är för kort!
Kärlek!
//Anna
Hur man tror att man känner någon...
Men plötsligt är densamme en fullständig främling
och man känner inte längre igen varken personen
eller det denne säger eller gör längre.
Och det man delat är plötsligt inte värt något...
Ingen är utan skuld
- men heller inte utan ansvar...
Livet är för kort!
Kärlek!
//Anna
Har man en bra dag...
... så nog fan regnar det...! :-)
Ja, det är väl lagen om alltings jävlighet helt enkelt
- ifall man råkar må bra och tycka att livet är ganska kul ett tag,
så händer "något" eller "någon"...som gör att man sugs nedåt igen...
Men tro mig - denna kvinnan ska inte "down that way again" och sätter därför näsan
högt i vädret, medans hon insuper allting fint och vackert omkring sig! :-)
För nu jäklar ska jag ta tillbaks makten över mitt liv - och framför allt,
skaffa mig ett liv med allt vad det innebär i form av självkänsla, värde och livskvalitet igen...! :-)
Kärlek!
//Anna
Att jag finns är inte samma sak som att jag lever... :-)
Ja, det är väl lagen om alltings jävlighet helt enkelt
- ifall man råkar må bra och tycka att livet är ganska kul ett tag,
så händer "något" eller "någon"...som gör att man sugs nedåt igen...
Men tro mig - denna kvinnan ska inte "down that way again" och sätter därför näsan
högt i vädret, medans hon insuper allting fint och vackert omkring sig! :-)
För nu jäklar ska jag ta tillbaks makten över mitt liv - och framför allt,
skaffa mig ett liv med allt vad det innebär i form av självkänsla, värde och livskvalitet igen...! :-)
Kärlek!
//Anna
Att jag finns är inte samma sak som att jag lever... :-)
Rätt till barnomsorg..?!
Hmm..
Ja - man kan ju sannerligen undra vem fasingen som har koll på vad som gäller angående rätten till barnomsorg då en förälder är sjukskriven eller, som i mitt fall, sjukpensionär..?!
Jag har frågat samtliga inom min kommun som på något sätt arbetar med skola och barnomsorg, men ingen vet eller kan svara..
Så då ställde jag helt enkelt frågan till fantastiska (?!) försäkringskassan, som trots allt är "skyldiga" till min situation - och gues what?! De slänger naturligtvis tillbaks bollen till mig och kommunen... Oerhört överraskande!
Så nu står jag där vackert på ruta ett igen - jag vill ju så gärna komma igång med någon form av sysselsättning (har ju som jag nämnde häromdagen några idéer och drömmar som jag så gärna vill fullfölja!) till hösten.. Men då måste jag ju också veta att jag får lov att lämna mina barn till dagis och fritids..?
Jag må vara cynisk - men personligen har jag åtminstone inte några särskilt positiva erfarenheter av varken försäkringskassa eller kommun och känner därför just nu att detta kommer att bli en seg nöt att knäcka...
Men vad fasen - jag är ju inte oxe för inget och min envishet och vilja har räddat mig förut,, så det ska säkert bli bra någon gång i slutändan..! :-)
Ha en härlig måndagskväll!
Kramar,
Anna
Det som inte dödar dig gör dig starkare...! Kan ju vara värt att minnas emellanåt..:-)
Ja - man kan ju sannerligen undra vem fasingen som har koll på vad som gäller angående rätten till barnomsorg då en förälder är sjukskriven eller, som i mitt fall, sjukpensionär..?!
Jag har frågat samtliga inom min kommun som på något sätt arbetar med skola och barnomsorg, men ingen vet eller kan svara..
Så då ställde jag helt enkelt frågan till fantastiska (?!) försäkringskassan, som trots allt är "skyldiga" till min situation - och gues what?! De slänger naturligtvis tillbaks bollen till mig och kommunen... Oerhört överraskande!
Så nu står jag där vackert på ruta ett igen - jag vill ju så gärna komma igång med någon form av sysselsättning (har ju som jag nämnde häromdagen några idéer och drömmar som jag så gärna vill fullfölja!) till hösten.. Men då måste jag ju också veta att jag får lov att lämna mina barn till dagis och fritids..?
Jag må vara cynisk - men personligen har jag åtminstone inte några särskilt positiva erfarenheter av varken försäkringskassa eller kommun och känner därför just nu att detta kommer att bli en seg nöt att knäcka...
Men vad fasen - jag är ju inte oxe för inget och min envishet och vilja har räddat mig förut,, så det ska säkert bli bra någon gång i slutändan..! :-)
Ha en härlig måndagskväll!
Kramar,
Anna
Det som inte dödar dig gör dig starkare...! Kan ju vara värt att minnas emellanåt..:-)
. . .
Ännu en helg har svischat förbi...
Och den har faktiskt varit alldeles toppen! :-)
Både jag och barnen har skrattat mycket och haft mycket kul tillsammans - härligt!
Önskar Er alla lika mycket kärlek och glädje!
På återhörande imorgon!
Kärlek!
//Anna
Kärleken är som en resa utan kompass, ett äventyr... :-)
Hopp.. :-)
Jajamensan - än finns det hopp!
... Om ett liv...
Om kärlek...
Och om en skaplig framtid...! :-)
.. För jag hoppas och tror att jag inom en överskådlig framtid kommer att återta kontrollen över mitt eget liv, från försäkringskassan..! Och därmed även återfå känslan av värde och att kunna tillföra något - bara tanken gör att självkänslan hissas upp ett snäpp! :-)
.. Och hoppet om att vi äntligen ska få korrekt stöd och hjälp till Anthony är stort - efter ett långt telefonsamtal med "nya"BUP idag, så känns det mycket positivt och de verkar ta saker och ting på allvar, samtidigt som de faktiskt inte bara utlovar en massa i form av stöd, utbildningar och dylikt, utan de har det verkligen också..! :-)
Och själv har jag satt igång en hel massa projekt för att säkerställa min "come-back" till l i v e t . . ! :-)
Däribland ingår självklart mitt skrivande, det är det jag brinner för och tänker fortsätta kämpa med.
Men dessutom fick jag igår en fantastisk idé presenterad av min syster (tack Annika!), och den spann jag genast vidare på och nu är det just det projektet som ligger mig väldigt varmt om hjärtat - inte minst eftersom det kan både stärka mig, samtidigt som det kan hjälpa både mig, sonen och många andra...
Kryptiskt?! I know... :-) Vill ju hålla Er lite på halster!
Ha en fortsatt underbar kväll - tack, alla, för att Ni finns!
Kärlek!
//Anna
"Hoppet är en bra sak - kanske den bästa saken,
och bra saker dör aldrig..." (Stephen King)
... Om ett liv...
Om kärlek...
Och om en skaplig framtid...! :-)
.. För jag hoppas och tror att jag inom en överskådlig framtid kommer att återta kontrollen över mitt eget liv, från försäkringskassan..! Och därmed även återfå känslan av värde och att kunna tillföra något - bara tanken gör att självkänslan hissas upp ett snäpp! :-)
.. Och hoppet om att vi äntligen ska få korrekt stöd och hjälp till Anthony är stort - efter ett långt telefonsamtal med "nya"BUP idag, så känns det mycket positivt och de verkar ta saker och ting på allvar, samtidigt som de faktiskt inte bara utlovar en massa i form av stöd, utbildningar och dylikt, utan de har det verkligen också..! :-)
Och själv har jag satt igång en hel massa projekt för att säkerställa min "come-back" till l i v e t . . ! :-)
Däribland ingår självklart mitt skrivande, det är det jag brinner för och tänker fortsätta kämpa med.
Men dessutom fick jag igår en fantastisk idé presenterad av min syster (tack Annika!), och den spann jag genast vidare på och nu är det just det projektet som ligger mig väldigt varmt om hjärtat - inte minst eftersom det kan både stärka mig, samtidigt som det kan hjälpa både mig, sonen och många andra...
Kryptiskt?! I know... :-) Vill ju hålla Er lite på halster!
Ha en fortsatt underbar kväll - tack, alla, för att Ni finns!
Kärlek!
//Anna
"Hoppet är en bra sak - kanske den bästa saken,
och bra saker dör aldrig..." (Stephen King)
Fighter..!? :-)
Det är en alldeles fantastisk, underbar känsla,
att just när man tror att orken är slut och man inte orkar slåss längre,
så öppnas plötsligt en dörr på glänt någonstans
och inte minst, så känner man kärleken, stödet och omtanken från sin omgivning...!
T a c k ! :-)
Jag kan inte i ord förklara hur mycket det betyder för mig att Ni tror på mig - det värmer långt in i hjärteroten,
och ger mig precis det bränsle som behövs för att kämpa vidare!
Följande ord fick jag på mailen igår och det berörde, gladde och sporrade mig rejält...;
"... jag är mycket imponerad av din kämpaglöd...
Fortsätt att fightas, du är mycket speciell.."!
Tusen, tusen tack till Dig som skrev - Du är också mycket speciell! :-)
Och tack även till alla Er andra, som skriver, berömmer och peppar
- det ger mig ork och mod att fortsätta!
Kärlek!
//Anna
För att åstadkomma handling är ingenting bättre än enfald kombinerad med viljestyrka... :-)
att just när man tror att orken är slut och man inte orkar slåss längre,
så öppnas plötsligt en dörr på glänt någonstans
och inte minst, så känner man kärleken, stödet och omtanken från sin omgivning...!
T a c k ! :-)
Jag kan inte i ord förklara hur mycket det betyder för mig att Ni tror på mig - det värmer långt in i hjärteroten,
och ger mig precis det bränsle som behövs för att kämpa vidare!
Följande ord fick jag på mailen igår och det berörde, gladde och sporrade mig rejält...;
"... jag är mycket imponerad av din kämpaglöd...
Fortsätt att fightas, du är mycket speciell.."!
Tusen, tusen tack till Dig som skrev - Du är också mycket speciell! :-)
Och tack även till alla Er andra, som skriver, berömmer och peppar
- det ger mig ork och mod att fortsätta!
Kärlek!
//Anna
För att åstadkomma handling är ingenting bättre än enfald kombinerad med viljestyrka... :-)
ADHD - och noll stöd.. :-(
Okej - jag vet och förstår att detta inlägg inte är särskilt spännande för Er, eftersom det i stort sett enbart kommer att behandla min son, hans diagnos och vårdens brister...
Men jag måste få det ur mig, så here we go...
Som jag nämnt vid flera tillfällen, så har jag / vi länge känt att vi hamnat mellan stolarna vad det gäller A:s adhd-diagnos och helt saknat den support och stöd som vi förväntat oss och utlovats att få.
Men nu har allting rämnat totalt här hemma - och ändå fortsätter BUP att uppvisa fullständig nonchalans och allmän förvirring.
Modershjärtat slits i bitar när hon ser hur dåligt sonen mår och frustrationen och maktlösheten är total...
Den älskade sonens symptom har den senaste tiden enbart förvärrats och framför allt har hans självhat och aggression ökat. Dagligen uttrycker han hur illa han tycker om sig själv och att han vill döda sig själv och häromdagen hade han till och med plockat åt sig brödkniven... (Vad han hade tänkt göra med den framkom aldrig till fullo och jag vågar heller inte tänka på det...)
Och när jag berättar detta för läkaren vi har just nu, så får jag till svar - med ett leende dessutom!? - att "..han är ju bara 6,5 år och förstår inte innebörden av att ta livet av sig.."!?
Men hallå?! Vad är det för j-a inställning??! Nej, det är möjligt att Anthony inte till fullo förstår vad det innebär att ta livet av sig - men ATT han över huvud taget säger och gör som han gör och säger att han inte vill finnas längre, DET om något bevisar väl för fan hur dåligt denna lilla killen mår??! Eller..?!
Och som om inte det vore nog, så misslyckades återigen Ritalin-behandlingen och läkaren sade förra onsdagen att hon då istället skulle skriva ut och låta honom testa Strattera istället (som om han är någon sabla försökskanin!).. Och eftersom vi då bara hade medicin kvar för fyra dagar, så skulle receptet finnas på apoteket senast i fredags.
Gissa vad som hände?! Just det - NADA, nothing och absolut ingenting! När jag idag ringde apoteket för att kolla innan jag åkte dit, så hade inget recept inkommit - och när jag då genast ringde BUP så visar det sig att den käcka lilla läkaren inte återkommer förrän på måndag nästa vecka... Hej och hå!? Nähänä.. Så nu har dom helt plötsligt slängt in Concerta igen, högst tillfälligt, bara för att han ska få någon medicin i väntan på att lilla doktorn har den goda smaken att återvända till sitt arbete och dessutom förhoppningsvis sköta sitt jobb...!? Grrr...
Nej, nu är det ta mig f-n slut med detta! Vi måste få hjälp och vi måste få det NU!
Och idag har jag äntligen fått tag i folk på BUP-mottagningen i Helsingborg istället och imorgon ska jag prata med dom igen och gud give att vi får en tid hos dom så snart som det bara är möjligt!
Det kändes åtminstone hoppfullt idag, eftersom kvinnan jag då pratade med också reagerade mycket starkt när hon hörde hur min knappt 7-årige son mår och uppför sig.
Och ärligt talat - om vi inte tar hand om och hjälper och stöttar barnen när de är sjuka och behöver vård, vem ska vi då prioritera??!
Kärlek!
//Anna
Dagens underbaraste....:-) TACK!
"...Det fina i livet är Kärlekens gåta
- och den är löst för jag hittade Dig..."
Men jag måste få det ur mig, så here we go...
Som jag nämnt vid flera tillfällen, så har jag / vi länge känt att vi hamnat mellan stolarna vad det gäller A:s adhd-diagnos och helt saknat den support och stöd som vi förväntat oss och utlovats att få.
Men nu har allting rämnat totalt här hemma - och ändå fortsätter BUP att uppvisa fullständig nonchalans och allmän förvirring.
Modershjärtat slits i bitar när hon ser hur dåligt sonen mår och frustrationen och maktlösheten är total...
Den älskade sonens symptom har den senaste tiden enbart förvärrats och framför allt har hans självhat och aggression ökat. Dagligen uttrycker han hur illa han tycker om sig själv och att han vill döda sig själv och häromdagen hade han till och med plockat åt sig brödkniven... (Vad han hade tänkt göra med den framkom aldrig till fullo och jag vågar heller inte tänka på det...)
Och när jag berättar detta för läkaren vi har just nu, så får jag till svar - med ett leende dessutom!? - att "..han är ju bara 6,5 år och förstår inte innebörden av att ta livet av sig.."!?
Men hallå?! Vad är det för j-a inställning??! Nej, det är möjligt att Anthony inte till fullo förstår vad det innebär att ta livet av sig - men ATT han över huvud taget säger och gör som han gör och säger att han inte vill finnas längre, DET om något bevisar väl för fan hur dåligt denna lilla killen mår??! Eller..?!
Och som om inte det vore nog, så misslyckades återigen Ritalin-behandlingen och läkaren sade förra onsdagen att hon då istället skulle skriva ut och låta honom testa Strattera istället (som om han är någon sabla försökskanin!).. Och eftersom vi då bara hade medicin kvar för fyra dagar, så skulle receptet finnas på apoteket senast i fredags.
Gissa vad som hände?! Just det - NADA, nothing och absolut ingenting! När jag idag ringde apoteket för att kolla innan jag åkte dit, så hade inget recept inkommit - och när jag då genast ringde BUP så visar det sig att den käcka lilla läkaren inte återkommer förrän på måndag nästa vecka... Hej och hå!? Nähänä.. Så nu har dom helt plötsligt slängt in Concerta igen, högst tillfälligt, bara för att han ska få någon medicin i väntan på att lilla doktorn har den goda smaken att återvända till sitt arbete och dessutom förhoppningsvis sköta sitt jobb...!? Grrr...
Nej, nu är det ta mig f-n slut med detta! Vi måste få hjälp och vi måste få det NU!
Och idag har jag äntligen fått tag i folk på BUP-mottagningen i Helsingborg istället och imorgon ska jag prata med dom igen och gud give att vi får en tid hos dom så snart som det bara är möjligt!
Det kändes åtminstone hoppfullt idag, eftersom kvinnan jag då pratade med också reagerade mycket starkt när hon hörde hur min knappt 7-årige son mår och uppför sig.
Och ärligt talat - om vi inte tar hand om och hjälper och stöttar barnen när de är sjuka och behöver vård, vem ska vi då prioritera??!
Kärlek!
//Anna
Dagens underbaraste....:-) TACK!
"...Det fina i livet är Kärlekens gåta
- och den är löst för jag hittade Dig..."
