ADHD/AS/NPF - Bloggträff!? :-)
Sedan Anthony fick sin ADHD-diagnos för drygt ett år sedan har jag förtvivlat sökt stöd och hjälp via nätet och bloggarna, eftersom BUP inte ställt upp som de borde.
Och jag är mycket tacksam för alla de kontakter och trevliga människor jag träffat på detta sätt - det är oerhört värdefullt att kunna utbyta tankar, känslor, farhågor och samvetskval med människor som verkligen vet och förstår vad det handlar om. Likasinnade som själva har eller lever med någon som har någon form av NPF. För gudarna ska veta att det inte är någon normal familjesituation man lever i, det är en ständig berg- och dalbana med tunga uppförsbackar, tvära svängar och hisnande utförsbackar och det påverkar oss alla i högsta grad!
Och just med tanke på detta och värdet av stöd och uppmuntran och inte minst förståelse, så har jag och SmulAnn sedan en tid tillbaka "pratat" om hur roligt det vore om vi föräldrar och / eller anhöriga till någon med NPF kunde träffas, umgås, prata, skratta och gråta tillsammans - att för en dag eller två bara ösa ur oss vad vi tänker och känner och dela det med andra som vet och förstår! :-)
Eftersom vi alla bor i olika delar av landet så får vi ju försöka hitta en plats som blir någorlunda "rättvis" för oss alla, och förslag mottages tacksamt! :-)
Vill gärna dela med mig av några rader ur "Råd till dig som är förälder till ett barn med ADHD" av Agneta Hellström (förvisso är det kanske något som alla med erfarenhet av NPF känner till, men det kan förhoppningsvis vara en tankeställare för de som inte känner till hur det kan vara..);
"..Ibland kan ett handikapptänkande vara till hjälp. Vi säger inte till ett barn som är blint att det ska se sig för, vi säger inte till ett hörselskadat barn att det ska höra upp. Men barn med ADHD får ofta höra att de ska skärpa sig, ta sig i kragen, lugna ner sig, rycka upp sig, tänka sig för; just sådant som de på grund av sitt funktionshinder har svårt för."
Mycket välformulerat och tänkvärt tycker jag!
Kärlek!
//Anna
"Om himmeln inte vill höra mig,
ber jag helvetet om hjälp.." (Latinskt ordspråk)
Och jag är mycket tacksam för alla de kontakter och trevliga människor jag träffat på detta sätt - det är oerhört värdefullt att kunna utbyta tankar, känslor, farhågor och samvetskval med människor som verkligen vet och förstår vad det handlar om. Likasinnade som själva har eller lever med någon som har någon form av NPF. För gudarna ska veta att det inte är någon normal familjesituation man lever i, det är en ständig berg- och dalbana med tunga uppförsbackar, tvära svängar och hisnande utförsbackar och det påverkar oss alla i högsta grad!
Och just med tanke på detta och värdet av stöd och uppmuntran och inte minst förståelse, så har jag och SmulAnn sedan en tid tillbaka "pratat" om hur roligt det vore om vi föräldrar och / eller anhöriga till någon med NPF kunde träffas, umgås, prata, skratta och gråta tillsammans - att för en dag eller två bara ösa ur oss vad vi tänker och känner och dela det med andra som vet och förstår! :-)
Eftersom vi alla bor i olika delar av landet så får vi ju försöka hitta en plats som blir någorlunda "rättvis" för oss alla, och förslag mottages tacksamt! :-)
Vill gärna dela med mig av några rader ur "Råd till dig som är förälder till ett barn med ADHD" av Agneta Hellström (förvisso är det kanske något som alla med erfarenhet av NPF känner till, men det kan förhoppningsvis vara en tankeställare för de som inte känner till hur det kan vara..);
"..Ibland kan ett handikapptänkande vara till hjälp. Vi säger inte till ett barn som är blint att det ska se sig för, vi säger inte till ett hörselskadat barn att det ska höra upp. Men barn med ADHD får ofta höra att de ska skärpa sig, ta sig i kragen, lugna ner sig, rycka upp sig, tänka sig för; just sådant som de på grund av sitt funktionshinder har svårt för."
Mycket välformulerat och tänkvärt tycker jag!
Kärlek!
//Anna
"Om himmeln inte vill höra mig,
ber jag helvetet om hjälp.." (Latinskt ordspråk)
Snälla, snälla, snälla, snälla..
(Tack Caroline af Ugglas, för att Du väckte svenska folket ur sin dvala häromveckan!)
Så snälla, snälla...
... ge mig tillbaks kontrollen över min egen säng och ensamrätten på mitt sovrum!
... låt mig få sova en hel natt, utan små barnfötter sprattlande i ansiktet eller pip och gnäll om vem som ligger närmast mamma!
... gör mig till en superpedagogisk supermamma till två små änglar som sköter sig exemplariskt!
Och snälla, snälla...
... Röstfiske eller inte, men tydligen går det nu att gå in och rösta inför Mammablogg Galan igen,
även om Ni redan röstat en gång innan.. :-) Så OM Ni vill, går det bra att rösta igen :-)!
Och för att citera Caroline af Ugglas;
"Säg vad är vinna, när någon måste förlora..?!"
Ha en härlig dag!
Kramar,
Anna
Liv och död
Återigen påminns jag om att mina (våra) föräldrar inte kommer att finnas kvar
hos oss för alltid.
Min kära lilla mor har knappt hunnit återhämta sig färdigt efter sin senaste pärs till följd av
sin "KOL", så är det nu istället far´s "tur" att bli sjuk...
Ett mindre och ganska enkelt ingrepp gjorde att andra och betydligt allvarligare saker
upptäcktes och oron är åter vår följeslagare...
... Och än en gång konstaterar jag, att man nog aldrig blir vuxen eller gammal nog,
att mista en förälder..!?
Kärlek!
//Anna
Det finns inget mer sällsynt i världen än livet.
De flesta människor existerar bara... (Oscar Wilde)
Lycka :-)
Just nu andas allting
ren och skär lycka,
kärlek och framtidstro...
Jag lever, jag älskar
- jag Ä R !
Kärlek!
//Anna
"Lycklig är den som inte sörjer det han saknar,
utan gläder sig över det han har.." (Demokrit)
V Å R :-)
Tid för vår,
knoppningens, solens och värmens tid.
Hoppets, känslornas
och förändringarnas tid!
Såväl växtlighet som mänsklighet
väcks till liv,
vaknar ur sin dvala
och allting andas kärlek och skönhet.
Njut av allt det vackra och härliga,
slösa med leendena och kärleken
- och ta tacksamt emot all den kärlek
som Ni får tillbaka.
Älska och njut
av kärleken
och hoppet
- av livet!
Ha en underbar (vår)dag!
//Anna
knoppningens, solens och värmens tid.
Hoppets, känslornas
och förändringarnas tid!
Såväl växtlighet som mänsklighet
väcks till liv,
vaknar ur sin dvala
och allting andas kärlek och skönhet.
Njut av allt det vackra och härliga,
slösa med leendena och kärleken
- och ta tacksamt emot all den kärlek
som Ni får tillbaka.
Älska och njut
av kärleken
och hoppet
- av livet!
Ha en underbar (vår)dag!
//Anna
Ett annat liv...
För åtta år sedan försvann en frisk, glad, utåtriktad och självständig kvinna för alltid,
i samma stund som idioten som körde mc:n kraschade i 250 km / h rakt in i en jeep...
Det sägs förvisso att man alltid har ett val och det hade även jag den där dagen -
jag valde själv att hoppa upp på "bönpallen".
Men däremot trodde jag inte den skulle göra skäl för sitt namn så bokstavligt, när jag ögonblicket senare bad till högre makter att skydda mig, när jag märkte hur tölpen tänkte framföra mc:n med mig bakom på...
Och just där och då hade jag inte något val över huvud taget - det enda jag kunde göra var att försöka
klamra mig fast och hoppas på det bästa..
Och att mina böner faktiskt hjälpte - att jag definitivt hade en skyddsängel vakande över mig den där dagen,
det vet vi ju vid detta laget! :-)
Och tro mig - jag är så förfärligt tacksam över att vara i livet och känner stor ödmjukhet inför min andra chans,
det är ju inte alla som föräras den turen, jag vet..
Men det händer ibland ändå att smärtan, ångesten och ilskan blir för stor och måste få komma ut en sväng.
Och det som oftast utlöser det, är när jag möter fördomsfulla och / eller oförstående kommentarer och människor.
För det finns många som misstror mig, folk som på fullaste allvar tror att jag skojar / ljuger om hur dåligt jag ser eller hur ont jag stundtals har..
Ärligt talat - vad skulle jag rimligen ha att "vinna" på att hitta på något sådant?!
Finns det verkligen någon som tror att jag tycker det är det minsta fräckt att bli sjukpensionär vid 30 års ålder, att vara beroende av färdtjänst för att kunna åka och handla, att ha förlorat självständigheten och ständigt bli ifrågasatt som mamma (för DÅ minsann tror folk plötsligt på mina handikapp och undrar om jag verkligen lämpar mig för mammarollen!), att inte få eller kunna arbeta och få någon social stimulans utanför hemmet eller för den sakens skull leka kundvagnsrally med ett gäng pensinärer mellan nittio och döden när pensionen betalas ut den 19:e varje månad?!
För OM nu någon tror att jag tycker det är kul på något sätt, att jag njuter av det och "bara går hemma och har det bra" - så kan de inte ha mera fel!
Däremot förstår jag att människor undrar en del och inte minst tycker det är märkligt att jag "ser så frisk ut", med tanke på de skador jag har. Men det finns ju som bekant så många sätt att framföra sina synpunkter och frågor på!
Dessutom är det ju så, att bara för att man har ett osynligt handikapp så betyder ju inte det att det inte finns där! Något som jag som mamma till ett barn med NPF också är smärtsamt medveten om...
Bara för att en sak inte syns så innebär det inte per automatik att det inte finns där...
Hursomhelst - idag, åtta år senare, så är jag en annan och förmodligen bättre kvinna än vad jag varit om inte olyckan hade inträffat. Att det onda måste finnas för att det goda ska bli synligt är för mig väldigt tydligt och på sätt och vis är jag tacksam för det jag lärt mig via olyckan, även om det var en onödigt hård väg att gå. :-)
Mitt liv har fått en helt ny mening och jag håller på att skapa mig en ny framtid och tillvaro, omgiven av människor jag tycker om medan jag gör saker som jag mår bra av - och framtiden andas glädje, hopp och kärlek igen!
Att jag finns
är inte samma sak som att jag lever..
Och jag Ä R och jag l e v e r ! :-)
Kärlek!
//Anna
"Börja nu att leva
och räkna varje dag som ett liv för sig.. "(Lucius Annaeus Senneca 4 f Kr - 65)
Glöm inte rösta inför Mammablogg Galan!
BUP, A - och mammaroll..
Kampen med - eller snarare mot - BUP fortsätter...
Varje möte tycks väcka ny frustration och fler frågor, än tvärtom..?!
Dock fick jag igår höra dessa orden uttalas av en av tjejerna som känner både mig och Anthony väl..;
"Anna, varje gång ni kommer hit och jag träffar Anthony, så slås jag av vilken gó och glad, duktig och artig kille han är!
Och vet Du - det är faktiskt till största delen Din förtjänst. Det är ju Du som haft och har huvudansvaret för barnen och format och uppfostrat dom - så Du ska inte vara så hård mot Dig själv!"
Gissa om de orden värmde och gladde och satt där de skulle när de som bäst behövdes!
För i dessa dagar, när jag känt mig som mest misslyckad som mamma och samvetet ständigt plågar en,
så var dessa ord som balsam för själen! :-)
...Från och till är en mors styrka
större än naturkrafternas... :-)
Kärlek!
//Anna
"Det finns inga allvetande och felfria föräldrar.."
Varje möte tycks väcka ny frustration och fler frågor, än tvärtom..?!
Dock fick jag igår höra dessa orden uttalas av en av tjejerna som känner både mig och Anthony väl..;
"Anna, varje gång ni kommer hit och jag träffar Anthony, så slås jag av vilken gó och glad, duktig och artig kille han är!
Och vet Du - det är faktiskt till största delen Din förtjänst. Det är ju Du som haft och har huvudansvaret för barnen och format och uppfostrat dom - så Du ska inte vara så hård mot Dig själv!"
Gissa om de orden värmde och gladde och satt där de skulle när de som bäst behövdes!
För i dessa dagar, när jag känt mig som mest misslyckad som mamma och samvetet ständigt plågar en,
så var dessa ord som balsam för själen! :-)
...Från och till är en mors styrka
större än naturkrafternas... :-)
Kärlek!
//Anna
"Det finns inga allvetande och felfria föräldrar.."
Carpe Diem!
Släpp igår
- vi kan ändå inte förändra det som sagts och gjorts.
Minns de ljusa stunderna,
men älta inte gamla oförrätter.
Oroa, våndas och tänk inte för mycket på imorgon
- framtiden kommer tids nog ändå.
Men NU och HÄR
är där vi är och bör vara!
Att grämas över det som varit,
eller oroa sig för vad morgondagen eventuellt
har i sitt sköte,
kostar bara onödig och dyrbar energi,
som vi har mycket större glädje och användning för
där vi befinner oss just nu.
De flesta av oss får bara en chans
- ett liv,
och vi är skyldiga oss själva att fånga dagen,
njuta av allt det vackra
och få ut så mycket som möjligt
av varje ögonblick!
L E V ! :-)
KÄRLEK!
//Anna
- vi kan ändå inte förändra det som sagts och gjorts.
Minns de ljusa stunderna,
men älta inte gamla oförrätter.
Oroa, våndas och tänk inte för mycket på imorgon
- framtiden kommer tids nog ändå.
Men NU och HÄR
är där vi är och bör vara!
Att grämas över det som varit,
eller oroa sig för vad morgondagen eventuellt
har i sitt sköte,
kostar bara onödig och dyrbar energi,
som vi har mycket större glädje och användning för
där vi befinner oss just nu.
De flesta av oss får bara en chans
- ett liv,
och vi är skyldiga oss själva att fånga dagen,
njuta av allt det vackra
och få ut så mycket som möjligt
av varje ögonblick!
L E V ! :-)
KÄRLEK!
//Anna
Mammablogg Galan!
Att skriva om någonting annat just nu, känns på något sätt omöjligt!
Självklart MÅSTE jag ju få lov att delge Er, vilka kategorier jag blivit nominerad till inför Mammablogg Galan 2009!
Och handen på hjärtat - när jag såg vilka bloggar jag nominerats till, så blev jag SÅ rörd, stolt och tacksam
och känner verkligen att det är just där jag skulle vilja vara nominerad om jag själv hade fått önska! :-)
Alla som känner mig eller varit inne och läst på min blogg då och då, vet hur mycket mitt skrivande betyder för mig och alltid har gjort och det är med stolthet jag kan meddela Er att jag nu är nominerad till;
"Sveriges bästa Mammablogg"
"Färgstarkaste Mammabloggaren"
"Mest gripande Mammabloggen"
Bara tänk tanken, OM lilla jag skulle lyckas vinna en av dessa priser..! :-)
Det skulle förstås betyda oerhört mycket för mig och min självkänsla om jag hade lyckats nå ut så bra till alla Er och att Ni tagit till Er såpass mycket och blivit så berörda av det jag skriver, att Ni ansåg att jag är värd att tituleras till något av följande :-). Efter alla år av skrivande och mitt stora intresse och kärlek för det skrivna ordet, så vore det den ultimata belöningen!
Och om någon skulle känna för det, så går det nu att rösta på mig (och alla andra) inne på Mammablogg Galans hemsida..!
Kärlek!
//Anna
"När vi ska ta ett viktigt beslut,
är det bättre att lita på impulser och ingivelser
än på förnuftet,
för det försöker ofta locka bort oss från drömmen
genom att säga att tiden inte är mogen.
Förnuftet fruktar nederlaget,
men intuitionen älskar livet och dess utmaningar" (Paulo Coelho)
Självklart MÅSTE jag ju få lov att delge Er, vilka kategorier jag blivit nominerad till inför Mammablogg Galan 2009!
Och handen på hjärtat - när jag såg vilka bloggar jag nominerats till, så blev jag SÅ rörd, stolt och tacksam
och känner verkligen att det är just där jag skulle vilja vara nominerad om jag själv hade fått önska! :-)
Alla som känner mig eller varit inne och läst på min blogg då och då, vet hur mycket mitt skrivande betyder för mig och alltid har gjort och det är med stolthet jag kan meddela Er att jag nu är nominerad till;
"Sveriges bästa Mammablogg"
"Färgstarkaste Mammabloggaren"
"Mest gripande Mammabloggen"
Bara tänk tanken, OM lilla jag skulle lyckas vinna en av dessa priser..! :-)
Det skulle förstås betyda oerhört mycket för mig och min självkänsla om jag hade lyckats nå ut så bra till alla Er och att Ni tagit till Er såpass mycket och blivit så berörda av det jag skriver, att Ni ansåg att jag är värd att tituleras till något av följande :-). Efter alla år av skrivande och mitt stora intresse och kärlek för det skrivna ordet, så vore det den ultimata belöningen!
Och om någon skulle känna för det, så går det nu att rösta på mig (och alla andra) inne på Mammablogg Galans hemsida..!
Kärlek!
//Anna
"När vi ska ta ett viktigt beslut,
är det bättre att lita på impulser och ingivelser
än på förnuftet,
för det försöker ofta locka bort oss från drömmen
genom att säga att tiden inte är mogen.
Förnuftet fruktar nederlaget,
men intuitionen älskar livet och dess utmaningar" (Paulo Coelho)
...
....
Det finns så mycket jag skulle vilja säga, berätta och dela med mig av...!
Men så blev det en sådan dag igen, "lagen om alltings jävlighet".. :-)
Och barn som sovstrejkar ovanpå det...
Så nu önskar jag helt enkelt Er alla en GOD NATT istället!
...och håll ögonen öppna - jag ser fram emot att snart själv få veta vilken (/vilka) kategorier
jag är nominerad i inför Mamma Blogg Galan..! :-)
K Ä R L E K !
// Anna
Vi måste ta risker.
Det är först när vi låter det oväntade hända
som vi förstår livets mirakel.
Det finns så mycket jag skulle vilja säga, berätta och dela med mig av...!
Men så blev det en sådan dag igen, "lagen om alltings jävlighet".. :-)
Och barn som sovstrejkar ovanpå det...
Så nu önskar jag helt enkelt Er alla en GOD NATT istället!
...och håll ögonen öppna - jag ser fram emot att snart själv få veta vilken (/vilka) kategorier
jag är nominerad i inför Mamma Blogg Galan..! :-)
K Ä R L E K !
// Anna
Vi måste ta risker.
Det är först när vi låter det oväntade hända
som vi förstår livets mirakel.
Tack :-)
TACK till alla Er, som finns i min närhet - direkt eller indirekt!
Tack för att Ni bryr er om, för alla glada tillrop, uppmuntrande ord och hälsningar!
Tack för allt stöd, glädje och kärlek som Ni sprider!
Tack älskade Pernilla för att just DU är min bästa vän!
Tack mina älskade systrar för en jättemysig och givande eftermiddag - Ni är inte "bara" mina systrar, utan även mina bästa vänner!
Tack älskade Anthony och Thess - min prins och prinsessa, för att Ni varje dag påminner mamma om vad som är viktigast här i livet och för att Ni alltid älskar mig villkorslöst - precis som jag med Er (även om tussarna flyger emellanåt!) :-) ! Ni sprider så mycket glädje och kärlek och ger allting en mening - jag älskar Er så gränslöst och vanvettigt mycket!
T A C K !
Ni betyder alla så mycket för mig!
K Ä R L E K !
//Anna
Att verkligen älska innebär alltid att man sätter sig själv på spel.. :-)
Det är bara otur att inte vara älskad, men det är olycka att inte kunna älska.. (Albert Camus)
Tack för att Ni bryr er om, för alla glada tillrop, uppmuntrande ord och hälsningar!
Tack för allt stöd, glädje och kärlek som Ni sprider!
Tack älskade Pernilla för att just DU är min bästa vän!
Tack mina älskade systrar för en jättemysig och givande eftermiddag - Ni är inte "bara" mina systrar, utan även mina bästa vänner!
Tack älskade Anthony och Thess - min prins och prinsessa, för att Ni varje dag påminner mamma om vad som är viktigast här i livet och för att Ni alltid älskar mig villkorslöst - precis som jag med Er (även om tussarna flyger emellanåt!) :-) ! Ni sprider så mycket glädje och kärlek och ger allting en mening - jag älskar Er så gränslöst och vanvettigt mycket!
T A C K !
Ni betyder alla så mycket för mig!
K Ä R L E K !
//Anna
Att verkligen älska innebär alltid att man sätter sig själv på spel.. :-)
Det är bara otur att inte vara älskad, men det är olycka att inte kunna älska.. (Albert Camus)
Tunga tankar
Följande rader klottrade jag ner igår och kände att jag ville dela med mig av dom,
även om det kanske inte är så upplyftande.. :-)
Okej...
Om det finns någon som ansett att jag verkat ta "lätt" på separationen och flytten och verkat "för glad", så kan jag meddela att jag nu gått rakt in i väggen...
För det är väl antagligen så av ett skäl, att man orkar och "håller skenet uppe" framför allt för barnens skull och därför åsidosätter sina egna känslor.
Men nu, när det mesta är mer eller mindre på plats och allt det "stora" är fixat - då hann verkligheten ikapp mig också..!
Och jag är inte överraskad, har typ bara väntat på en reaktion. Däremot hade jag i mitt kontrollstyrda huvud tänkt mig att jag skulle kunna styra tankarna och känslorna... Och på det viset blev jag helt tagen på sängen!
För jag hade definitivt inte kalkylerat med att må såhär dåligt när jag dessutom har barnen. Nej, enligt mitt "schema" får jag bara unna mig lyxen av att lipa, deppa och sura på de tider som inte barnen är hemma... :-) HAHAHA..! Fungerar det inte så?!
På flera sätt anser jag mig ha lärt mig ganska mycket på min resa genom livet och trodde mig numera kunna behärska och kontrollera mina känslor... Så fel jag hade! :-)
Nu har jag ju förvisso (och som tur är!) inte separerat med barn förut, med allt vad det innebär...
Men oavsett, så avskyr jag den sorg, sårbarhet, saknad och känsla av ensamhet som jag just nu känner och upplever! Det är liksom inte jag!?
Jag är van vid att se ljust på saker och ting och vara tacksam för livet och det jag har och får
- och jag har liksom inte tid till att vara ledsen och nere och deppad..! Livet är för kort för det!
Vilken tur att "..imorgon är en annan dag"..! :-)
Kärlek!
//Anna
"Var och en måste söka sin talang.
Ju bättre man förstår sig själv,
desto bättre förstår man världen." (P Coelho)
även om det kanske inte är så upplyftande.. :-)
Okej...
Om det finns någon som ansett att jag verkat ta "lätt" på separationen och flytten och verkat "för glad", så kan jag meddela att jag nu gått rakt in i väggen...
För det är väl antagligen så av ett skäl, att man orkar och "håller skenet uppe" framför allt för barnens skull och därför åsidosätter sina egna känslor.
Men nu, när det mesta är mer eller mindre på plats och allt det "stora" är fixat - då hann verkligheten ikapp mig också..!
Och jag är inte överraskad, har typ bara väntat på en reaktion. Däremot hade jag i mitt kontrollstyrda huvud tänkt mig att jag skulle kunna styra tankarna och känslorna... Och på det viset blev jag helt tagen på sängen!
För jag hade definitivt inte kalkylerat med att må såhär dåligt när jag dessutom har barnen. Nej, enligt mitt "schema" får jag bara unna mig lyxen av att lipa, deppa och sura på de tider som inte barnen är hemma... :-) HAHAHA..! Fungerar det inte så?!
På flera sätt anser jag mig ha lärt mig ganska mycket på min resa genom livet och trodde mig numera kunna behärska och kontrollera mina känslor... Så fel jag hade! :-)
Nu har jag ju förvisso (och som tur är!) inte separerat med barn förut, med allt vad det innebär...
Men oavsett, så avskyr jag den sorg, sårbarhet, saknad och känsla av ensamhet som jag just nu känner och upplever! Det är liksom inte jag!?
Jag är van vid att se ljust på saker och ting och vara tacksam för livet och det jag har och får
- och jag har liksom inte tid till att vara ledsen och nere och deppad..! Livet är för kort för det!
Vilken tur att "..imorgon är en annan dag"..! :-)
Kärlek!
//Anna
"Var och en måste söka sin talang.
Ju bättre man förstår sig själv,
desto bättre förstår man världen." (P Coelho)
Ny dag.. :-)
Idag är en annan dag... :-)
En ny dag med nya förutsättningar, nya utmaningar och upplevelser!
Fånga dagen, lev i nuet och ögonblicket, som om varje dag vore den sista - lev, älska och njut!
Kärlek!
//Anna
"Betrakta var gryende dag som den sista.."
En ny dag med nya förutsättningar, nya utmaningar och upplevelser!
Fånga dagen, lev i nuet och ögonblicket, som om varje dag vore den sista - lev, älska och njut!
Kärlek!
//Anna
"Betrakta var gryende dag som den sista.."
Ett ögonblick..
... av blahablaha-känslor kom över mig...
Och det finns ingenting jag avskyr mer än..;
... känslan av att vara svag...
... eller otillräcklig...
... av självförakt...
... och av sårbarhet...!
I hate it!
Jag är van vid att fixa det mesta och det gör jag med stolthet! :-)
Och därför, även om ovanstående känslor bara infinner sig tillfälligt, så blir jag ändå heligt förbannad -
på mig själv och min egen svaghet, som släpper in dom..!
Kärlek!
//Anna
"Kärleken övervinner allt,
låt oss därför överlämna oss till kärleken..." ((Vergilius 70 f Kr - 19 f Kr)
Och det finns ingenting jag avskyr mer än..;
... känslan av att vara svag...
... eller otillräcklig...
... av självförakt...
... och av sårbarhet...!
I hate it!
Jag är van vid att fixa det mesta och det gör jag med stolthet! :-)
Och därför, även om ovanstående känslor bara infinner sig tillfälligt, så blir jag ändå heligt förbannad -
på mig själv och min egen svaghet, som släpper in dom..!
Kärlek!
//Anna
"Kärleken övervinner allt,
låt oss därför överlämna oss till kärleken..." ((Vergilius 70 f Kr - 19 f Kr)
Bebisminnen...
Denna underbara dikt fick jag av min allra finaste och bästa vän när jag fått Thess för 2,5 år sedan.
Och idag dök den upp bland alla småprylar och papper som jag ännu inte packat upp efter flytten
- och den väckte minnen... För visst är det något alldeles underbart, säreget och speciellt när våra små telningar är alldeles "nya" och fjuniga, allmänt hjälplösa - och så luktar dom ju så gott också! :-)
Och dessa små rader beskriver verkligen det på ett så bra sätt att jag var tvungen att dela med mig och låta fler föräldrar bli påminda.. :-)
Kärlek!
//Anna
"Ett nyfött barn"
Det är som ett mirakel
när ett barn har blivit fött
- ut kom en liten mänska
som ingen förut mött!
Ett spädbarn är så vackert
och dess doft helt underbar.
Och det är nåt visst med blicken
som är sällsamt vis och klar.
Från den stund man tar emot det
blir inget mer detsamma.
För ett barn förändrar livet
för sin pappa och sin mamma.
Ett sånt hav av ömsint kärlek
som plötsligt väller fram
för detta lilla under
som ännu vägs i gram.
Här vägde inte mina små fågelungar särskilt många gram, kan jag säga..! :-)
Och idag dök den upp bland alla småprylar och papper som jag ännu inte packat upp efter flytten
- och den väckte minnen... För visst är det något alldeles underbart, säreget och speciellt när våra små telningar är alldeles "nya" och fjuniga, allmänt hjälplösa - och så luktar dom ju så gott också! :-)
Och dessa små rader beskriver verkligen det på ett så bra sätt att jag var tvungen att dela med mig och låta fler föräldrar bli påminda.. :-)
Kärlek!
//Anna
"Ett nyfött barn"
Det är som ett mirakel
när ett barn har blivit fött
- ut kom en liten mänska
som ingen förut mött!
Ett spädbarn är så vackert
och dess doft helt underbar.
Och det är nåt visst med blicken
som är sällsamt vis och klar.
Från den stund man tar emot det
blir inget mer detsamma.
För ett barn förändrar livet
för sin pappa och sin mamma.
Ett sånt hav av ömsint kärlek
som plötsligt väller fram
för detta lilla under
som ännu vägs i gram.
Här vägde inte mina små fågelungar särskilt många gram, kan jag säga..! :-)
Vårkänslor :-)
Sol, vår, kärlek... :-)
Glädje, hopp och tillförsikt!
Vårsolen smeker ansiktet och tinar snabbt upp alla nedfrusna, undangömda känslor och förhoppningar.
Och allting andas vår, knoppar i blommor och träd - ja, K Ä R L E K helt enkelt!
Önskar Er alla mycket Sol och inte minst Kärlek!
//Anna
To whom it may concern... :-) :
"På ett eller annat ställe i världen,
mitt i en öken eller i en storstad,
finns det alltid en person som väntar på en.
Och när man finner denna person
mister det förflutna och framtiden all betydelse.
Det enda som existerar är det ögonblicket
och den fantastiska vissheten om
att allt under solen har skrivits av samma hand,
den hand som väcker kärleken till liv,
och som har skapat en tvillingsjäl åt varje människa som arbetar,
vilar och söker efter skatter under solen.
För utan kärleken
skulle människornas drömmar sakna mening." ( P Coelho)
Glädje, hopp och tillförsikt!
Vårsolen smeker ansiktet och tinar snabbt upp alla nedfrusna, undangömda känslor och förhoppningar.
Och allting andas vår, knoppar i blommor och träd - ja, K Ä R L E K helt enkelt!
Önskar Er alla mycket Sol och inte minst Kärlek!
//Anna
To whom it may concern... :-) :
"På ett eller annat ställe i världen,
mitt i en öken eller i en storstad,
finns det alltid en person som väntar på en.
Och när man finner denna person
mister det förflutna och framtiden all betydelse.
Det enda som existerar är det ögonblicket
och den fantastiska vissheten om
att allt under solen har skrivits av samma hand,
den hand som väcker kärleken till liv,
och som har skapat en tvillingsjäl åt varje människa som arbetar,
vilar och söker efter skatter under solen.
För utan kärleken
skulle människornas drömmar sakna mening." ( P Coelho)
Stackars lille påg..
Okej - det här blir väl inte ett av mina roligaste och mest positiva inlägg, I know...
Men jag måste bara få det ur mig - ha överseende! :-)
Den senaste tiden har varit kaotisk och fylld av ekonomisk press och psykisk stress.
Att separera och flytta är väl alltid påfrestande - men att göra det med två små barn, varav ett med ADHD och sitt eget inre kaos, är ingenting jag rekommenderar eller önskar någon annan (även om jag fortfarande är övertygad om att detta var rätt väg att gå).
Och mitt bland all röra och flyttdamm, så har jag inte ägnat mig åt någonting annat än att försöka hjälpa, stötta och underlätta för A (och även T förstås, men hon är så liten och inte synbart påverkad - än!).
Jag har med alla medel jag känner till sökt den vård vi har rätt till, det anständiga bemötande som både han och vi förtjänar och framför allt det stöd och de hjälpmedel och verktyg som finns att tillgå och som vi rätteligen borde få tillgång till för att underlätta A:s liv och vardag - tyvärr utan någon större framgång.
I takt med att frustrationen har ökat och A:s hälsotillstånd försämrats, så har jag den senaste veckan ägnat mig åt allmän oro för honom och vid upprepade tillfällen ringt sjukvårdsupplysning, VC och barnmottagning...
Och med det dåliga samvetet flåsande i nacken har jag tvingats inse att all yttre och inre stress som min älskade lille prins just nu upplever, i kombination med misslyckade medicinbyten och flytt, så har han fått magkatarr...
Och i min förtvivlade jakt på läkarvård och terapeutiskt stöd, så slog det mig idag att vi äntligen fått en tid till "föräldragruppsmöte" för föräldrar till barn med ADHD - I MÅNDAGS..!!! :-(
Det är ju lagen om alltings jävlighet - hur har just den kallelsen lyckats komma bort någonstans i flyttröran??!
Behöver jag ens nämna att samvetet än en gång fick sig en rejäl käftsmäll..!
Carpe Diem!
Kram,
Anna
"Alla säger att jag är på väg att fatta ett galet beslut,
men det galna är mitt sätt att handla.
Vad vill världen mig?
Att jag inte ska ta några risker?
Att jag ska återvända dit jag kommer ifrån,
utan att våga säga "ja" till livet?" (P Coelho)
Men jag måste bara få det ur mig - ha överseende! :-)
Den senaste tiden har varit kaotisk och fylld av ekonomisk press och psykisk stress.
Att separera och flytta är väl alltid påfrestande - men att göra det med två små barn, varav ett med ADHD och sitt eget inre kaos, är ingenting jag rekommenderar eller önskar någon annan (även om jag fortfarande är övertygad om att detta var rätt väg att gå).
Och mitt bland all röra och flyttdamm, så har jag inte ägnat mig åt någonting annat än att försöka hjälpa, stötta och underlätta för A (och även T förstås, men hon är så liten och inte synbart påverkad - än!).
Jag har med alla medel jag känner till sökt den vård vi har rätt till, det anständiga bemötande som både han och vi förtjänar och framför allt det stöd och de hjälpmedel och verktyg som finns att tillgå och som vi rätteligen borde få tillgång till för att underlätta A:s liv och vardag - tyvärr utan någon större framgång.
I takt med att frustrationen har ökat och A:s hälsotillstånd försämrats, så har jag den senaste veckan ägnat mig åt allmän oro för honom och vid upprepade tillfällen ringt sjukvårdsupplysning, VC och barnmottagning...
Och med det dåliga samvetet flåsande i nacken har jag tvingats inse att all yttre och inre stress som min älskade lille prins just nu upplever, i kombination med misslyckade medicinbyten och flytt, så har han fått magkatarr...
Och i min förtvivlade jakt på läkarvård och terapeutiskt stöd, så slog det mig idag att vi äntligen fått en tid till "föräldragruppsmöte" för föräldrar till barn med ADHD - I MÅNDAGS..!!! :-(
Det är ju lagen om alltings jävlighet - hur har just den kallelsen lyckats komma bort någonstans i flyttröran??!
Behöver jag ens nämna att samvetet än en gång fick sig en rejäl käftsmäll..!
Carpe Diem!
Kram,
Anna
"Alla säger att jag är på väg att fatta ett galet beslut,
men det galna är mitt sätt att handla.
Vad vill världen mig?
Att jag inte ska ta några risker?
Att jag ska återvända dit jag kommer ifrån,
utan att våga säga "ja" till livet?" (P Coelho)
Stormbyar på skånska slätten..
Jahaja - det lät ju inte vänta på sig precis... Första testet för nya huset...
För av någon anledning så hade vädergudarna bestämt sig för att förvisso låta solens strålar lysa över den skånska slätten, men också för att det var dags (?) för en riktigt rejäl vårstorm..! :-)
Och vindarna har slitit runt knutarna denna dag vill jag lova! Fönsterna står fortfarande och skakar och taket på "lekstugan" (ja, för den är mer i storlek med en semesterstuga på Ölands djurpark, typ..) verkar vara på väg någon annanstans - men i övrigt verkar allting stå pall! Det är ju ändå en tröst, haha.. :-) Och då har jag hunnit vara husägare i typ några veckor.. :-)
Nej, faktum är att den verkliga trösten en sådan blåsig och huttrig dag som denna, är att känna den kärlek, värme och omtanke som jag omges av! :-) Några vänliga ord från en granne, en hjälpsam hand från en annan, ett oväntat men välkommet sms från nära och kära - då känner jag återigen att allt kommer att ordna sig, det här fixar jag! :-)
Kärlek!
//Anna
"Det är inte svårt att börja ett nytt liv.
Det räcker att fortsätta
med samma styrka och energi som tidigare,
och att göra det bästa av det." (P Coelho)
För av någon anledning så hade vädergudarna bestämt sig för att förvisso låta solens strålar lysa över den skånska slätten, men också för att det var dags (?) för en riktigt rejäl vårstorm..! :-)
Och vindarna har slitit runt knutarna denna dag vill jag lova! Fönsterna står fortfarande och skakar och taket på "lekstugan" (ja, för den är mer i storlek med en semesterstuga på Ölands djurpark, typ..) verkar vara på väg någon annanstans - men i övrigt verkar allting stå pall! Det är ju ändå en tröst, haha.. :-) Och då har jag hunnit vara husägare i typ några veckor.. :-)
Nej, faktum är att den verkliga trösten en sådan blåsig och huttrig dag som denna, är att känna den kärlek, värme och omtanke som jag omges av! :-) Några vänliga ord från en granne, en hjälpsam hand från en annan, ett oväntat men välkommet sms från nära och kära - då känner jag återigen att allt kommer att ordna sig, det här fixar jag! :-)
Kärlek!
//Anna
"Det är inte svårt att börja ett nytt liv.
Det räcker att fortsätta
med samma styrka och energi som tidigare,
och att göra det bästa av det." (P Coelho)
Mammablogg Galan :-)
Det finns SÅ mycket jag vill skriva om och dela med mig av för tillfället och jag har väldigt svårt att bestämma mig för var jag ska börja någonstans.. :-)
Men jag måste ju bara meddela att denna svensken har anmält sig till "Mammablogg Galan 2009"! :-)
Av en händelse fick jag nys om detta evenemang och kände genast att där MÅSTE jag vara med! :-)
Tänk så häftigt att under ett helt dygn bara vara, låta sig skämmas bort och umgås med en massa andra härliga mammor och bloggare, vilket underbart och positivt initiativ! Och en unik möjlighet att få träffa åtminstone några av de man brukar ha kontakt med via bloggarna.
Så den 4-5 juli ska det avnjutas lyx och glamour, bubbelmingel och galamiddag med efterföljande festligheter på Sjöbacken Hotell & Konferens i Göteborg! Och det ska bli SÅ fantastiskt roligt, inspirerande och spännande att träffa de andra 99 festdeltagarna och tillika bloggande mammorna! :-)
Jag menar - "picture this"; etthundra morsor i varierande åldrar och skick, som i vanliga fall ger utlopp för sina tankar och känslor genom det skrivna ordet (hemifrån småbarnsträskets större eller mindre kaos!) får plötsligt inte bara uppleva lyxen av att vara barn- (och för den sakens skull "gubb-") lediga, utan dessutom också njuta av god mat och dryck samtidigt som de träffar likasinnade! :-)
Med andra ord så lär det bli rena hönsgården - ja, tänk Er själva vilket kackel det ska bli på dessa upprymda, för tillfället "frigående" (höns!), etthundra fruntimmer! :-) Hahaha...! Men OJ, vad mycket kul vi ska ha!
Kan ju inte bli annat med ett program som bland annat innefattar utställning, aktiviteter av olika slag, föreläsning om Mammablogging och inte minst 3-rätters galamiddag på kvällen som kröns av en Award-utdelning och därefter dans... :-) Bäddat för succé helt enkelt!
En bonus med galan är dessutom att alla vi som deltar blir nominerade och har möjlighet att vinna priser för våra bloggar - så om Ni vill och känner för det kan Ni ju alltid gå in på hemsidan och kolla nomineringarna(ska bli klara under veckan) och rösta på den eller de Ni tycker är värd (a) ett pris..! :-)
Jag ser verkligen fram emot detta evenemang - häftigt! :-)
Kärlek!
//Anna
Men jag måste ju bara meddela att denna svensken har anmält sig till "Mammablogg Galan 2009"! :-)
Av en händelse fick jag nys om detta evenemang och kände genast att där MÅSTE jag vara med! :-)
Tänk så häftigt att under ett helt dygn bara vara, låta sig skämmas bort och umgås med en massa andra härliga mammor och bloggare, vilket underbart och positivt initiativ! Och en unik möjlighet att få träffa åtminstone några av de man brukar ha kontakt med via bloggarna.
Så den 4-5 juli ska det avnjutas lyx och glamour, bubbelmingel och galamiddag med efterföljande festligheter på Sjöbacken Hotell & Konferens i Göteborg! Och det ska bli SÅ fantastiskt roligt, inspirerande och spännande att träffa de andra 99 festdeltagarna och tillika bloggande mammorna! :-)
Jag menar - "picture this"; etthundra morsor i varierande åldrar och skick, som i vanliga fall ger utlopp för sina tankar och känslor genom det skrivna ordet (hemifrån småbarnsträskets större eller mindre kaos!) får plötsligt inte bara uppleva lyxen av att vara barn- (och för den sakens skull "gubb-") lediga, utan dessutom också njuta av god mat och dryck samtidigt som de träffar likasinnade! :-)
Med andra ord så lär det bli rena hönsgården - ja, tänk Er själva vilket kackel det ska bli på dessa upprymda, för tillfället "frigående" (höns!), etthundra fruntimmer! :-) Hahaha...! Men OJ, vad mycket kul vi ska ha!
Kan ju inte bli annat med ett program som bland annat innefattar utställning, aktiviteter av olika slag, föreläsning om Mammablogging och inte minst 3-rätters galamiddag på kvällen som kröns av en Award-utdelning och därefter dans... :-) Bäddat för succé helt enkelt!
En bonus med galan är dessutom att alla vi som deltar blir nominerade och har möjlighet att vinna priser för våra bloggar - så om Ni vill och känner för det kan Ni ju alltid gå in på hemsidan och kolla nomineringarna(ska bli klara under veckan) och rösta på den eller de Ni tycker är värd (a) ett pris..! :-)
Jag ser verkligen fram emot detta evenemang - häftigt! :-)
Kärlek!
//Anna
"Det är möjligheten att förverkliga en dröm
som gör livet spännande" (Paulo Coelho)
Avtryck.. :-)
Jag hade för avsikt att skriva några väl genomtänkta ord.
Gärna något som var både inspirerande, roligt och som leder till eftertanke.
Något som får människor att reagera och känna, att tycka och tänka - att göra intryck helt enkelt! Eller kanske snarare avtryck.. :-)
Att veta och känna att det jag sagt och gjort faktiskt lämnar spår efter sig. För tänk så härligt om det jag skriver och delar med mig av, uppskattas och till och med kan lära människor något eller ge någon en tankeställare!
Visst, jag är bara en handikappad (?!), ensamstående tvåbarnsmamma med en son med ADHD - knappast intressant vid första anblicken, I know..! :-) Men jag har ett budskap, tro mig!
Och min resa genom livet och inte minst i mitt inre de senaste åren, har lärt mig en hel del.
Jag har fått helt andra värderingar och perspektiv och nya definitioner på vad som är viktigt här i livet!
Jag har lärt mig att njuta fullt ut av varje ögonblick, att fånga dagen och att leva ut så många drömmar som möjligt - för nästa gång mitt liv passerar revy vill jag inte känna att jag inte hunnit eller vågat göra saker som är viktiga och betydelsefulla för mig!
Och jag är oerhört tacksam och ödmjuk inför livet och min andra chans... :-)
Kärlek!
//Anna
"Det finns ingen större synd än brist på kärlek.
Var modiga och älska
även om kärleken verkar förrädisk och skrämmande.
Gläds med kärleken. Gläds med segern.
Låt hjärtat bestämma...." (Paulo Coelho)
Gärna något som var både inspirerande, roligt och som leder till eftertanke.
Något som får människor att reagera och känna, att tycka och tänka - att göra intryck helt enkelt! Eller kanske snarare avtryck.. :-)
Att veta och känna att det jag sagt och gjort faktiskt lämnar spår efter sig. För tänk så härligt om det jag skriver och delar med mig av, uppskattas och till och med kan lära människor något eller ge någon en tankeställare!
Visst, jag är bara en handikappad (?!), ensamstående tvåbarnsmamma med en son med ADHD - knappast intressant vid första anblicken, I know..! :-) Men jag har ett budskap, tro mig!
Och min resa genom livet och inte minst i mitt inre de senaste åren, har lärt mig en hel del.
Jag har fått helt andra värderingar och perspektiv och nya definitioner på vad som är viktigt här i livet!
Jag har lärt mig att njuta fullt ut av varje ögonblick, att fånga dagen och att leva ut så många drömmar som möjligt - för nästa gång mitt liv passerar revy vill jag inte känna att jag inte hunnit eller vågat göra saker som är viktiga och betydelsefulla för mig!
Och jag är oerhört tacksam och ödmjuk inför livet och min andra chans... :-)
Kärlek!
//Anna
"Det finns ingen större synd än brist på kärlek.
Var modiga och älska
även om kärleken verkar förrädisk och skrämmande.
Gläds med kärleken. Gläds med segern.
Låt hjärtat bestämma...." (Paulo Coelho)
Nu jäklar... :-)
Om Ni visste vad jag lidit...! :-)
Att vara utan bredband och internet i nästan två veckor har banne mig tärt ordentligt, haha..!
Men nu äntligen har Telia tagit sig i kragen och tryckt på knappen som gett mig nätet tillbaka - thanks a lot! :-)
Och just nu är det fullt upp med alla (o)normala morgonbestyr, typ diverse medicinintag, de obligatoriska konflikterna med sonen och allmän stress...
Men jag ville bara låta Er veta att jag är här, jag har inte glömt någon och jag kommer att återkomma - det kan jag lova! :-)
Kärlek!
//Anna
"Ju närmare sin dröm man kommer,
desto tydligare blir levnadsödet
ens verkliga anledning att leva." (Paulo Coelho)
Att vara utan bredband och internet i nästan två veckor har banne mig tärt ordentligt, haha..!
Men nu äntligen har Telia tagit sig i kragen och tryckt på knappen som gett mig nätet tillbaka - thanks a lot! :-)
Och just nu är det fullt upp med alla (o)normala morgonbestyr, typ diverse medicinintag, de obligatoriska konflikterna med sonen och allmän stress...
Men jag ville bara låta Er veta att jag är här, jag har inte glömt någon och jag kommer att återkomma - det kan jag lova! :-)
Kärlek!
//Anna
"Ju närmare sin dröm man kommer,
desto tydligare blir levnadsödet
ens verkliga anledning att leva." (Paulo Coelho)
Hmm...
Jag insåg just en sak...
Hädanefter kan jag titulera mig enligt följande;
Blind
Handikappad
Sjukpensionär
Ensamstående 2-barnsmamma
Mamma till barn med ADHD
... Föga smickrande, eller hur?! Hahaha... Ni kan väl se "kontaktannonsen" framför Er?! :-)
För att inte tala om de som eventuellt hade sett en liknande annons..?! HAHAHA...!!!
Tur att man kan skoja om skiten och bjuda på sig själv - allting blir så mycket lättare då!
Och jag kommer nog aldrig att verkligen känna mig som varken blind, handikappad eller pensionär (tja, kanske om 40 år i så fall!) eller låta något av detta utgöra ett hinder för mig. Vill jag något och ger mig den på något, så brukar det bli av också..! (Den där envisheten jag nämnt..!) :-)
Att jag däremot numera är ensamstående med mina barn och har ett barn med NPF, är inte något jag direkt tänker på - det gör liksom ingen större skillnad på min och barnens vardag, jämfört med tidigare. Och som jag sagt tidigare, så tror jag tvärtom att det i längden faktiskt till och med kan bli bättre för oss alla på detta viset!
Kärlek!
//Anna
...Styrkan beror inte på den fysiska kapaciteten,
utan på den okuvliga viljan..." That´s me.. :-)
Hmm... Tanken var ju att låta Er se lite mer av huset, men jag och kameran är inte riktigt överens för tillfället och fotona inifrån inte så bra - får återkomma i detta ärende..!
Däremot var jag tvungen att visa de vårkänslor som jag kände idag när jag tog ett varv runt MITT hus! :-)
Hädanefter kan jag titulera mig enligt följande;
Blind
Handikappad
Sjukpensionär
Ensamstående 2-barnsmamma
Mamma till barn med ADHD
... Föga smickrande, eller hur?! Hahaha... Ni kan väl se "kontaktannonsen" framför Er?! :-)
För att inte tala om de som eventuellt hade sett en liknande annons..?! HAHAHA...!!!
Tur att man kan skoja om skiten och bjuda på sig själv - allting blir så mycket lättare då!
Och jag kommer nog aldrig att verkligen känna mig som varken blind, handikappad eller pensionär (tja, kanske om 40 år i så fall!) eller låta något av detta utgöra ett hinder för mig. Vill jag något och ger mig den på något, så brukar det bli av också..! (Den där envisheten jag nämnt..!) :-)
Att jag däremot numera är ensamstående med mina barn och har ett barn med NPF, är inte något jag direkt tänker på - det gör liksom ingen större skillnad på min och barnens vardag, jämfört med tidigare. Och som jag sagt tidigare, så tror jag tvärtom att det i längden faktiskt till och med kan bli bättre för oss alla på detta viset!
Kärlek!
//Anna
...Styrkan beror inte på den fysiska kapaciteten,
utan på den okuvliga viljan..." That´s me.. :-)
Hmm... Tanken var ju att låta Er se lite mer av huset, men jag och kameran är inte riktigt överens för tillfället och fotona inifrån inte så bra - får återkomma i detta ärende..!
Däremot var jag tvungen att visa de vårkänslor som jag kände idag när jag tog ett varv runt MITT hus! :-)
Me casa, su casa.. :-)
Jajamensan - nu är man officiellt husägare! :-)
Har tillbringat eftermiddagen på banken och nu är huset MITT!
Och faktum är att det känns både bra och väldigt skönt..
Det har varit väldigt mycket senaste tiden, både fysiskt och psykiskt, och nu ser jag verkligen fram emot att "bo in mig" och barnen i vårt nya hem. Att ta det lugnt och bara vara, hinna andas lite..
Kärlek!
//Anna
Lev i nuet och känn att Du har tillfredsställelsen just där Du är - inte runt knuten..!
Allmänt rörigt...
Wow...! :-)
Jag blev så väldigt överraskad och glad när jag alldeles nyss insåg att nätet tydligen fungerar (åtmminstone tillfälligt)...
För ärligt talat, efter helgens kaos så känns det inte som att det är så mycket som faktiskt funkar!
Den "stora" flytten är gjord och jag och barnen har hunnit få det riktigt skapligt i vårt nya hus - trots allt...
Suck... Jag återkommer med mera "detaljer", men det har milt uttryckt varit kaos på alla sätt och vis under helgen.
Som om det inte vore nog med flyttröran och ens egna känslor, så ville barnen hem till mamma redan lördag morgon (då hade vi knappt hunnit starta flytten) - och dessutom var mormor så fruktansvärt sjuk då, att hon hade absolut inte kunnat passa dom ändå... Min älskade, fina lilla mor.... Hon har som jag nog nämnt tidigare, "KOL"... Och sista månaden har hon gått från fullt frisk till jättesjuk... :-( Hemskt!
Så inte nog med att man redan hade nerverna utanpå i allmänhet, utan dessutom kom de små glinen hem i värsta flyttröran samtidigt som mormor fick åka till sjukhus...
Hm - ja, det finns SÅ mycket att berätta... Och jag lovar återkomma i ärendet :-)!
Men just nu är jag TRÖTT efter flytt, barnens och dom egna våndorna samt dagens tripp till Ullared...
Ville mest att Ni skulle veta att jag är här - jag lever och jag har det bra - och jag är säker på att mitt och barnens "slott" kommer att bli skitbra i slutändan! :-)
Kärlek!
//Anna
Fånga dagen! Le så mycket och ofta Du kan! Och var tacksam för det (liv) Du har! :-)
Jag blev så väldigt överraskad och glad när jag alldeles nyss insåg att nätet tydligen fungerar (åtmminstone tillfälligt)...
För ärligt talat, efter helgens kaos så känns det inte som att det är så mycket som faktiskt funkar!
Den "stora" flytten är gjord och jag och barnen har hunnit få det riktigt skapligt i vårt nya hus - trots allt...
Suck... Jag återkommer med mera "detaljer", men det har milt uttryckt varit kaos på alla sätt och vis under helgen.
Som om det inte vore nog med flyttröran och ens egna känslor, så ville barnen hem till mamma redan lördag morgon (då hade vi knappt hunnit starta flytten) - och dessutom var mormor så fruktansvärt sjuk då, att hon hade absolut inte kunnat passa dom ändå... Min älskade, fina lilla mor.... Hon har som jag nog nämnt tidigare, "KOL"... Och sista månaden har hon gått från fullt frisk till jättesjuk... :-( Hemskt!
Så inte nog med att man redan hade nerverna utanpå i allmänhet, utan dessutom kom de små glinen hem i värsta flyttröran samtidigt som mormor fick åka till sjukhus...
Hm - ja, det finns SÅ mycket att berätta... Och jag lovar återkomma i ärendet :-)!
Men just nu är jag TRÖTT efter flytt, barnens och dom egna våndorna samt dagens tripp till Ullared...
Ville mest att Ni skulle veta att jag är här - jag lever och jag har det bra - och jag är säker på att mitt och barnens "slott" kommer att bli skitbra i slutändan! :-)
Kärlek!
//Anna
Fånga dagen! Le så mycket och ofta Du kan! Och var tacksam för det (liv) Du har! :-)
